Sci-Fimässan: Jönssons synvinkel

Poster_2009_MLMFörsta gången jag var på Propworlds Sci-Fimässa i Malmö var flera år sedan och då var jag där med min mor, min mormor och min mors väninna. Samtliga bakfulla efter en inflyttningsfest kvällen innan. Sedan dess har jag varit där med min far, med vänner och helt själv. I år hade jag tänkt strunta i det helt och hållet när jag av en slump trillade in på mässans hemsida och såg att Anthony Daniels, mannen som spelade C-3PO i Star Wars-filmerna och min personlige hjälte skulle komma dit. Jag övertygade Fredde och Ande att hänga på och vi beslutade att vi skulle göra ett videoreportage för Markera som Oläst. Detta gick på röven när vi upptäckte hur dyrt det är med bra videokameror men vi bestämde oss icke desto mindre för att åka ändå.

Sen fick jag reda på att jag hade en premiärföreställning kvällen innan och en föreställning till på själva mässdagen.  Jag var minst sagt kluven. Sanningen är att det var Anthony Daniels som inspirerade mig till att vilja bli skådespelare redan när jag var liten. Därför var det väldigt ansträngande att tvingas välja mellan att träffa honom och att spela en föreställning. Därför valde jag båda.

Det skulle bli krångligt men det skulle gå. Ande skulle hämta mig efter premiären och så skulle vi köra ned till vår hemort, sova några timmar och sedan ta oss till Malmö med kollektivtrafiken på morgonen. Allt gick vägen tills att bilen gick sönder mitt på motorvägen. Det blev lite mer än en timmes sömn hemma hos Argelius innan det var dags att bege oss igen. Vi kom till mässan i relativt god tid och jag och Fredde rusade till autografhörnan. Om ni någonsin har skakat hand med er barndomshjälte och fått lov att tacka honom eller henne personligen så vet ni precis hur det kändes för mig. Obeskrivligt och helt och hållet värt det.

 

Resten av mässan vandrade jag mest runt och kollade på allt som det finns att kolla på. Det var inte så tätt med folk på förmiddagen så man kunde gå runt och ta det rätt lugnt. Jag såg bland annat en man i 30-årsåldern iförd en komplett Star Trek-uniform (blå, TNG-era, för er som undrar) tillsammans med sina två söner. Båda iförda Jedi-rockar och med plastljussvärd i händerna. Det var vackert att se hur pappan försökte låtsas att de nog skulle förstå bättre när de blev lite äldre.

 

 

Efter lunch blev mässan olidlig. Massor av människor kom dit och temperaturen steg något otroligt. Lyckligtvis var jag tvungen att slänga mig på ett tåg för att resa tillbaka till Halland för att spela en föreställning så vi kunde inte stanna. En snabb hamburgare vid stationen och sen bar det av.

Förutom autografen som kostade 250 kronor (lätt värt det!) köpte jag ett par Star Wars-knappar och en actionfigur. Det fick bli Daniels andra, mindre kända roll i Star Wars, CZ-3 (fast egentligen föreställde figuren CZ-4, en identisk droid från Return of the Jedi, men det var samma kostym så man kan ju låtsas).

Med undantag för en timme var jag vaken i 48 timmar och klarade av en premiär, en premiärfest, en Sci-Fimässa och ännu en föreställning. Det är inte illa det. Intressant nog blev föreställningen efter mässan faktiskt den bästa. Det där med sömn kanske är överskattat.

Publicerat av Jönsson

Du gillar kanske också...

1 svar

  1. december 8, 2011

    […] en artikelserie om SCI-FI-mässan i Malmö: Del 1, 2, […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *