Spel som förtjänar bättre

En gång i tiden fick spelskaparen David Crane en lysande idé till ett nytt spel. Man skulle spela som en pojke som var kompis med en vit slemklump, och man kunde mata denna slemklump med olika godisbitar för att få den att förvandla sig till olika användbara föremål. Resultatet av denna idé blev spelet A Boy and His Blob till NES. Men A Boy and His Blob var inget bra spel. Grafiken var föråldrad, musiken var tjatig, den stora grottan man skulle utforska med Blobben var förvirrande och risken var stor att man försatte sig i en situation där det var omöjligt att ta sig vidare. Flera år senare bestämde sig spelföretaget WayForward för att David Cranes ursprungliga idé faktiskt var riktigt bra, och gjorde därför ett nytt spel kallat A Boy and His Blob, denna gång till Wii. Detta spel är lika bra som idén bakom det. Grafiken är makalöst vacker, musiken är stämningsfull och nivåerna är indelade i ett flertal mindre pussel man måste lösa med hjälp av sin Blob, vilket gör det betydligt mera spelbart och underhållande än originalet. När jag spelade denna version insåg jag att det finns många fler gamla spel som är i skriande behov av liknande remakes, då de också har intressanta idéer som inte blev ordentligt genomförda. Varför har till exempel inte Nintendo ännu gjort några remakes av exempelvis Metroid II eller Zelda II med allt det som de moderna spelen har tillfört respektive spelserier?

Som jag tidigare sagt på denna blogg var spel inte bättre förr. Det är möjligt att hävda att det fanns fler spel med originella koncept förr, innan genrerna hade blivit så solida som de är nu för tiden, men även om koncepten var intressanta var de ofta inte så värst bra genomförda. Det är inte förvånande att många gamla spel beskrivs med orden ”före sin tid”. På 80-talet var det ofta en utmaning i sig för spelskapare att klämma in hela sin idé i det begränsade minnet som fanns, och konstnärliga eller musikala ambitioner var svåra att uppfylla med den tidens begränsade grafik- och musikmöjligheter. Detta ledde då och då till storverk som imponerar än idag just på grund av hur de lyckades ta sig runt begränsningarna och ändå skapa underhållande spel, eller spel som gör begränsningarna i sig till en fördel med vacker pixelkonst eller svängig elektronisk musik. Men lika ofta innebar det att den slutgiltiga produkten inte uppfyllde spelskaparens eller spelarnas förväntningar.

I dag är de flesta av dessa begränsningar så gott som försvunna. Vill du göra ett spel med grafik som en Rembrandt-målning? Inga problem! Vill du ha en hel symfoniorkester i spelets soundtrack? Det finns gott om plats för den på en vanlig DVD-skiva! Och det är inte bara tekniken som blivit bättre, utan även själva spelskaparna. I de elektroniska spelens barndom fanns det en hel del trevande, en hel del osäkerhet eller okunskap om vad man kunde eller inte kunde göra, både presentationsmässigt och spelmässigt. I dag är det betydligt lättare att ta reda på hur man programmerar en avancerad fysikmotor eller vilken sorts spelmekaniker som potentiella spelare tycker är frustrerande eller underhållande. Allt detta innebär att det nu är hög tid att börja gräva bland de gamla spelen och vaska fram de bra koncepten som göms bland de föråldrade presentationerna.

Många spelföretag har insett att det finns pengar att tjäna på nostalgi och retroestetik. Titta bara på hur många Final Fantasy-nördar som dreglar över tanken på en remake av Final Fantasy VII, eller pokémonnördar som blir glada över remakes av de gamla spelen i serien som tillför många av de senare påhittade koncepten, eller de inbitna fans som år efter år har tjata på Nintendo om att ge dem ett nytt Kid Icarus-spel (och som nu äntligen har fått sin vilja igenom). Vi gamla spelnördar bör också vara glada över att dessa remakes gör det möjligt för nya generationer av spelare att ta del av de spel vi njöt av som unga, utan att bli bortskrämda av primitiv grafik eller illa genomförda spelsystem.

Så, är det möjligt att hoppas på en remake av Bokosuka Wars…?

Publicerat av Fredde 

Du gillar kanske också...

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *