Varför folk (men inte jag) hatar Tingle

Karaktären Tingle dök för första gången upp i Zelda-spelet Majora’s Mask till Nintendo 64, och har sedan dess blivit en återkommande figur i de flesta Zelda-spelen. Även det mer seriösa Twilight Princess hade ett Tingle-substitut, kallad Purlo, och nyligen fick han till och med sitt egna spel, det märkvärdigt namngivna Freshly Picked Tingle’s Rosy Rupeeland. Det är lätt hänt att man frågar sig varför han dyker upp igen och igen, med tanke på att han lyckats generera ett hat bland Zelda-nördar som nästan kan likställas med Star Wars-nördarnas hat av Jar-Jar Binks eller Star Trek-nördarnas hat av Wesley Crusher. En annan fråga man kan ställa sig är varför Zelda-fansen har ett sådant inbitet förakt mot stackars Tingle.

 Fråga den typiske Tingle-hataren om vad som är orsaken till hatet och du får svar som ”han är ful”, ”han är korkad”, ”han är äcklig”, ”han är otrevlig” eller ”han skickar ut mig på svåra uppdrag” (det sistnämnda skiljer i och för sig honom inte markant från ett flertal andra karaktärer som Link stöter på i sina äventyr). Men en djupare analys av karaktären kan få en att komma fram till en annan förklaring.

 Tingle är i grund och botten en loser. Han är 35 år gammal men bor fortfarande hos sina föräldrar, och även om det inte sägs rakt ut tyder mycket på att han är oskuld. Han lever i sin egna fantasivärld och tror att om han bara hoppas riktigt mycket kan han bli en mäktig och vacker fé. När han träffar Link för första gången får han för sig att Link är en fé, och kallar honom ”Mr. Fairy”.

 Tänk er nu den typiske Zelda-nörden när han får syn på Tingle för första gången. Kan det inte vara så att någonstans i bakhuvudet kommer tanken ”det där skulle kunna vara jag”? Han skulle kunna vara en 35-årig oskuld som bor hos sina föräldrar, hans spelande av Zelda-spelen skulle kunna vara ett tecken på att han lever i en fantasivärld (och som bland annat otherkin och dess like påvisat skulle han kunna tro att om han bara hoppas riktigt mycket kan han bli en mäktig och vacker fé). Många Zelda-fans gillar karaktären Link, ritar fanart av honom, skriver om honom, funderar på hur det skulle vara att vara honom (om det rör sig om kvinnliga fans skulle intresset säkerligen kunna ha en romantisk eller sexuell ton också, Link är ingen ful eller otrevlig person), detta skulle kunna vara samma sak som Tingles nästan avgudande av ”Mr. Fairy”.

 Naturligtvis behöver inte verkligheten vara så. Det finns säkerligen massor med Zelda-nördar som lever välanpassade liv med egen bostad, flickvän/pojkvän, andra intressen än Zelda och bara ett avlägset intresse av fanart, etc. Men tanken kan ändå finnas där. ”Tänk om jag är som Tingle? Tänk om jag blir som Tingle om jag spela för mycket?” Tingle är en symbol för alla de värsta sidor en nörd kan ha, vad som händer när nördigheten blir för stor och tar över ens liv helt och hållet. Han är ful. Han är korkad. Han är äcklig. Han är otrevlig. Och, kanske viktigast av allt, han är läskig. Han tar fram skräcken i nörden att bli för inbiten, för nördig.

 Så vad blir resultatet? Minns Yodas visdomsord, ”fear leads to anger, anger leads to hate.” Zelda-spelaren blir rädd för Tingle, sedan arg på Tingle, och till slut hatar han Tingle och allt som Tingle står för. I värsta fall kan hans hat mot Tingle bli just så inbitet och överdrivet som Tingles kärlek till féer.

 För egentligen finns det ingen anledning att hata Tingle. Han är bara ännu en märklig filur i Zelda-världen, och allt som oftast bidrar han med något användbart (oftast kartor). Det finns fulare figurer, det finns dummare, och det finns många som är otrevligare (exempelvis alla de monster som vill ha ihjäl Link). Skratta åt honom, retas med honom (till exempel genom att skjuta hål på hans ballong), undvik honom, men hata honom inte.

Publicerat av Fredde