Rymdskepp vi minns: NCC-1701 USS Enterprise

Något de flesta science fiction-nördar (och nördar i allmänhet) gillar är rymdskepp av olika slag. Vare sig de är stora, små, snygga, fula, tungt beväpnade eller bara snällt utforskande eggar de fantasin och är ofta själva centralgestalten i en science fiction-berättelse, så även om man inte minns alla karaktärerna eller själva handlingen så har man ofta ett starkt minne av rymdskeppen de åkte omkring i. Därför tänkte jag ta en titt på ett flertal minnesvärda rymdskepp genom tiderna. Först ut är USS Enterprise.

Men inte vilket USS Enterprise som helst. Star Trek-TV-serierna och filmerna har genom åren gett oss åtminstone 6 stycken ”huvud-rymdskepp” med namnet Enterprise, plus referenser till diverse andra skepp (både rymd- och havsbaserade) med samma namn. Men man kan gilla Picards Galaxy-Enterprise eller den där skrotburken som Archer åker runt med i sina respektive TV-serier, det finns ändå bara en USS Enterprise när det kommer till kritan: NCC 1701 USS Enterprise. Det var nämligen detta rymdskepp som James T. Kirk och hans besättning använde i den ursprungliga TV-serien för att utforska nya konstiga världar, för att söka upp nya livsformer och nya civilisationer och för att modigt resa dit ingen människa rest förut.

Visst, man kan diskutera en hel del om vilken Enterprise som var starkast, snyggast (jag har faktiskt en viss svaghet för Picards vackert strömlinjeformade skepp) eller råkade ut för flest äventyr. Men den viktigaste Enterprise var Kirks, då den var först.

Jag menar då inte bara ”det första Star Trek-rymdskeppet”. Enterprise var också ett av de första rymdskeppen i science fiction som designades utifrån det faktum att rymdskepp faktiskt kan se ut lite hur man vill. De flesta tidiga rymdskepp som dök upp i science fiction-filmer och liknande var formade som raketer eller flygplan. Dessa former är dock i verkligheten gjorda för att undvika luftmotstånd och fungera rent aerodynamiskt. I rymden finns det ju ingen luft, så egentligen behöver man inte bry sig så värst mycket om vilken form rymdskepp har (såvida de inte ska ner på jorden igen det vill säga). Det var Matt Jefferies som designade den ursprungliga Enterprise (han låg även bakom majoriteten av den övriga rekvisitan i den första Star Trek-TV-serien), efter instruktioner om att den skulle vara helt olik alla rymdskepp före det, utan vingar, utan raketer, men med kraften att resa snabbare än ljuset och ha plats för hundratals besättningsmän. Och det var precis det han gjorde. Den ursprungliga Enterprise-modellen ser kanske en smula odetaljerad och konstig ut idag (en mysko bit är ”lamporna” som sitter längst fram på motorerna), men själva designen, med sin ”tefatsektion” sammankopplad med en ”stomme” och två kraftfulla motorer (som dock inte är nämnvärt lika den gamla sortens raketer) är i princip tidlös, och har efterapats av alla senare Enterprises, för att inte tala om de flesta andra Star Trek-rymdskepp.

Utöver dess historiska värde var Enterprise också ett skepp med personlighet, åtminstone i den mån ett rymdskepp kan ha det. Det var nästan en ”karaktär”, minst lika viktig som Kirk, Spock och de andra. Kirk tyckte uppenbarligen om sitt skepp, speciellt uppenbart blir det i avsnittet Elaan of Troyius i vilket Kirk blir förförd av en vacker utomjordisk kvinna vars tårar gör henne oemotståndlig för den som rör vid dem. McCoy lyckas till slut hitta ett botmedel, men behöver inte använda det då Spock påpekar att ”the antidote to the women of Elas, Doctor, is a starship. The Enterprise infected the captain long before the Dohlman did.” Kanske ännu mer uppenbart blir det i inledningen av Star Trek: The Motion Picture, som tar god tid på sig att röra kameran runt omkring Enterprise ur alla möjliga vinklar, medan Kirk tittar på det med tillgivna ögon. Få av de andra Star Trek-rymdskeppen har givits samma respekt, samma kärlek. Och när NCC 1701 USS Enterprise till slut möter sitt öde i Star Trek III: The Search for Spock är det minst lika hjärtskärande som Spocks död i den föregående filmen.

Publicerat av Fredde