1938 debuterade Superman i antalogitidningen Action Comics #1. Med honom föddes en hel genre inom serietidningar, nämligen superhjältarna. Kort efteråt kom Batman, sen Wonder Woman, Green Lantern, The Flash m.fl (även förlaget som senare skulle bli Marvel Comics hade superhjältar, exempelvis Captain America). Alla serietidningsförlag hade sina egna superhjältar och de fanns överallt.

All-American Comics och National Comics, företagen som sedermera skulle förenas och bli DC Comics, fick idén att låta deras olika figurer få träffas i samma tidning. Detta inleddes i tidningen All-Star Comics. Från och med nummer 3 fick Nationals Hourman, Dr Fate, Spectre och Sandman för första gången träffa inte bara varandra utan även All-Americans Atom, Flash, Hawkman, Green Lantern och Johnny Thunder. Dessa formade tillsammans världens första superhjälte-team; Justice Society of America. Detta var vid höjden av det som senare skulle kallas för The Golden Age of Comic Books. I Justice Society of America (eller JSA, som det ofta förkortas) ingick även Superman, Batman och Wonder Woman (även om den sistnämnda var degraderad till sekreterare) men dessa tre var på tok för populära för slösa bort i All-Star Comics så de fick vara ”reservmedlemmar”. Idén och majoriteten av författandet stod författaren Gardner Fox för. Han hade även skapat många av de hjältar som medverkade.

All-Star Comics publicerades fram till 1951 då det fick byta namn till All-Star Western när man upptäckte att superhjältegenren hade minskat i popularitet. I princip varenda superhjälte försvann och ersattes av Western, Sci-Fi, skräck och romantik. Kraschens enda överlevare blev Superman, Batman och Wonder Woman (och, mirakulöst nog, även Aquaman) och de har faktiskt publicerats kontinuerligt sedan dess.

1956 bestämde sig DC för att det var dags att se om superhjältarna kunde få komma tillbaka. Man tog ett gammalt koncept och uppdaterade det. The Flash, som tidigare hade hetat Jay Garrick i sin civila identitet fick nu en ny kostym och ett nytt namn. Bara titeln och superkraften förblev densamma. I en liten hyllning till originalet lät man den nye Flash låna identiteten från en serietidning han läste som barn (Flash Comics med Jay Garrick i huvudrollen). Samma sak hände med Green Lantern men istället för att ringen han använde var magisk var den nu vetenskaplig. Atom fick bara behålla sitt namn men istället för att vara en liten kille som gärna slogs kunde han nu krympa sig själv. Hawkman förblev densamme rent visuellt men istället för att vara en reinkarnerad egyptisk prins var han nu en utomjording, etc. Efter ett tag återupplivades även Justice Society, den här gången som Justice League of America.  Detta var vad som senare skulle kallas för The Silver Age of Comic Books – en slags vetenskaplig renässans för superhjältar.

Den nye Flash, Barry Allen, skapades (precis som sin föregångare) utav Gardner Fox. Fox valde att hylla Jay Garrick genom att låta Barry läsa om honom  i en serietidning och ta sin superhjälteidentitet från honom när han väl fick superkrafter. I Barry Allens värld var Jay Garrick alltså bara en seriefigur. Detta fungerade utmärkt tills att Barry Allen träffade Superman. Fanns Superman alltså både i serietidningarna (Jay Garrick hade ju varit i samma lag som Superman på sin tid) och i ”verkligheten” (och nu var ju Barry och Superman båda medlemmar av Justice League). Förklaringen kom i The Flash #123 (1961) då Barry upptäckte att Jay existerade på riktigt på den parallella världen Earth-2 (Barry bodde på Earth-1… lite orättvist egentligen med tanke på att Jays jord kom först). Jordarna hölls separerade från varandra genom att de båda vibrerade i olika frekvenser. Jays och Barrys förmågor att kontrollera sina atomer lät dem fritt passera mellan jordarna vid behov.

Detta var första gången som DC talade som sitt multiversum. Det skulle dock bli långt ifrån den sista. Mer om det nästa gång.

Publicerat av Jönsson

4 reaktioner till “DC Comics – ett multiversum (del 1)

  1. En sak som jag tycker är intressant med de tidiga serierna med JSA var att de tecknades av alla de olika tecknarna av de olika superhjältarna. Så Flashs ”avsnitt” tecknades av Flash-tecknaren, osv. Detta gör att man i bland kan notera en markant kvalitetskillnad, till exempel så är den ursprungliga Green Lantern-tecknaren betydligt sämre än t.ex. Hawkman-tecknaren eller Flash-tecknaren…

  2. Sandman var hyfsad, men rent teckningsmässigt tog nog Hawkman priset, med sina stora, välritade rutor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s