Gruvföretaget Post Terran Mining Corporation ligger risigt till. Alla deras gruvor i solsystemet har råkat ut för ett virus som gjort robotarna ombord galna och dessa hotar nu att invadera Jorden. För att lösa problemet hyr de en man endast känd som ”Material Defender 1032” och ger honom i uppdrag att ta sig ner i gruvorna och förstöra dem genom att spränga deras reaktorer. För att göra detta flyger han ett rymdskepp av modellen Pyro-GX (byggt i Israel av alla ställen), utrustat med diverse tuffa vapen för att kunna bekämpa fientliga robotar på vägen mot reaktorn.

Detta är handlingen i Parallax Softwares datorspel Descent, och föga förvånande är det alltså spelaren som sitter bakom spakarna i Pyro-GX. Descent kan sägas vara en blandning mellan rymdskeppssimulatorer som exempelvis Wing Commander och X-Wing och FPS som Wolfenstein och Doom. När det kom ut var konceptet revolutionerande: I stället för att bara gå omkring på marken som i Doom kunde man vända och röra sig genom gruvornas tunnlar i alla möjliga riktningar, just eftersom man satt i ett rymdskepp som svävade i tyngdlöshet. Det var ett av de första spelen som utnyttjade 3D-perspektivet till något annat än snygg grafik. Tekniskt sett utspelade sig ju Doom och dess gelikar egentligen på ett 2D-plan som man råkar se från spelkaraktärens ögon, men i Descent sträcker sig korridorerna och tunnlarna åt många olika håll framför, bakom, ovanför och under en. Det är helt enkelt ett spel som bara kan göras i 3D.

Att ta sig fram genom dessa tunnlar är ganska klurigt till en början då man måste hålla reda på tangenter för att svänga och röra sig i alla dimensioner, och en del spelare beklagade sig över att de blev en smula åksjuka och förvirrade. Men när man väl lärt sig styra sin Pyro-GX och navigera genom gruvorna är det uppenbart att Descent är ett väldigt välgjort spel med genomtänkta nivåer och utmanade action.

Ännu i dag finns det många spel med 3D-grafik som ändå för det mesta bara låter spelaren röra sig på ett 2D-plan, kanske på sin höjd med ett och annat hopp eller en stege för att röra sig uppåt. Därför är det fortfarande en spännande och relativt unik upplevelse att flyga en Pyro-GX och bekämpa knasiga gruvrobotar i Descent och dess uppföljare. Så även om skeppet kanske inte är så värst anmärkningsvärt för sitt utseende eller vapen så är det ändå minnesvärt av det enkla faktum att det gav spelaren möjlighet att verkligen se vad som var möjligt när elektroniska spel begav sig in (och ner) i den tredje dimensionen.

Publicerat av Fredde 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s