Jag har tidigare här på bloggen skrivit om några filmer som inspirerade George Lucas när han hittade på Star Wars. Gemensamt för dessa filmer är att de har olika likheter med handlingen och tonen i Star Wars. Steven Spielbergs skräckfilm från 1975, Hajen, kan kanske inte sägas ha inspirerat handlingen i Star Wars på samma sätt, men den är ändå en viktig bidragande faktor till att Star Wars blev den film den blev. Star Wars var nämligen en s.k. ”high concept”-film, och Hajen brukar sägas vara filmen som skapade och populariserade high concept-konceptet.
Under 70-talet pågick den eran av filmskapande som brukar kallas ”New Hollywood”, när en massa skäggiga arga unga män som Francis Ford Coppola, Martin Scorsese, Dennis Hopper, Stanley Kubrick, och faktiskt även Spielberg och Lucas rörde om bland Hollywoods studior och gjorde moderna, komplicerade filmer med filosofiska och politiska budskap, ofta med olyckliga eller svårtydda slut. Filmer som Easy Rider och Apocalypse Now, för att inte tala om diverse flummiga science fiction-filmer, drog en helt ny publik till biograferna. High concept kan sägas vara den direkta motsatsen till New Hollywood, en vanlig definition är att en high concept-film kan sammanfattas i en mening, till skillnad från en mer komplex film som behöver en längre beskrivning. En high concept-mening kan till exempel vara ”en djurpark full med dinosaurier”, ”en mordisk robot från framtiden”, ”en advokat som plötsligt inte kan ljuga”, eller varför inte ”en mördarhaj som måste bekämpas” eller ”ett rymdkrig mellan rebeller och ett ondskefullt imperium”. Det viktiga är att den centrala delen av handlingen är lätt att greppa, både för filmskaparna när de gör filmen och för publiken när de sitter framför vita duken och äter popcorn.
”High concept” används ofta som en nedlåtande term bland filmkännare och filmskapare, men det är inte svårt att förstå varför det är så framgångsrikt. Och Hajen var en av de första filmerna som visade hur framgångsrikt det kunde vara. Filmen består i princip av två delar, först äter hajen upp några människor, sedan samlar sig några hårda karlar och ger sig iväg i en båt för att på bästa Moby Dick-vis döda hajen. Den första delen kan kanske sägas ha en viss liten politisk konflikt mellan polischefen och borgmästaren i staden där hajattackerna inträffar, då borgmästaren inte vill att stadens stränder ska stängas ner, eftersom det kan skada turistnäringen. Men när tillräckligt många personer blivit uppätna ger han med sig, och den andra halvan är nästan mer ett spännande äventyr än skräck, ända fram till den stora finalen då hajen dör på ett synnerligen explosivt vis. Hajen i sig levandegörs med en kombination av filmade riktiga hajar och specialeffekter som var väldigt avancerade för sin tid och håller än idag, ackompanjerat av ett av filmhistoriens mest minnesvärda musikstycken (av kompositören som senare skulle göra musiken till Star Wars, John Williams).
Star Wars kan sägas ha byggt vidare och förfinat den typen av filmskapande som introducerades i Hajen. Det var en film med häpnadsväckande specialeffekter, en enkel men spännande handling, minnesvärd musik och naturligtvis hade den en storslagen final med slutstrid och spektakulära explosioner. Sedan Hajen och Star Wars har denna typ av film fortsatt att dominera Hollywood ända till våra dagar, och high concept-filmernas popularitet ser inte ut att mattas av så värst mycket.
En annan viktig orsak till Hajens framgångar utöver dess lättförstådda handling var sättet som den marknadsfördes på. Filmstudion lade ner mycket pengar på marknadsföringen, speciellt i form av TV-reklam, och filmens poster med den fasansfulla hajen på väg upp mot en intet ont anande simmare är minst lika ikonisk som filmmusiken. Det faktum att filmen gick upp på biograferna under sommaren var också nyskapande, tidigare brukade tänkta storfilmer gå upp under vintern eftersom det antogs vara fler personer som ville gå på bio då. Sedan får man inte glömma alla prylar som såldes kring filmen, såsom soundtracks, tröjor, leksaker, böcker om hur filmen gjordes, pyjamasar, badhanddukar, spel och en massa annat krimskrams. Allt detta var också något som Star Wars tog efter, och gjorde till en ännu större del av ett filmsläpp.
High concept-filmer blev som sagt mycket framgångsrika, och innebar i princip dödsstöten för de mer komplicerade New Hollywood-filmerna. Det är en smula ironiskt att det var just Spielberg och Lucas som bidrog till dess död, då det var New Hollywood som ursprungligen hade gett dem möjligheten att ta sig in i filmbranschen och göra de filmer de ville göra. Så även om vi nördar tycker om många filmer med lättsammanfattade handlingar kan det vara värt att vara tacksamma för de komplicerade filmer som kom före. Och Star Wars-nördar bör vara tacksamma för Hajen, för utan den hade kanske inte Hollywood trott att Lucas knasiga manus om rymdriddare och rymdimperier och planeter med konstiga namn skulle vara något att satsa på.
Publicerat av Fredde 
Markera som oläst 