TRON lever!

Filmen TRON: Legacy, den moderna uppföljaren till den inom specialeffekter banbrytande 80-talsfilmen TRON, blev kanske inte så kritikerrosad som man kunde hoppas, men den verkar ändå ha varit så pass framgångsrik att ägarna, Disney, vågat sig på att göra en animerade TV-serie baserad på den, med titeln TRON: Uprising. Denna TV-serie verkar tyvärr ha lidit av vissa produktionsproblem sedan den började i juni 2012, med långa uppehåll i utgivningen av avsnitt och en flytt till en sämre sändningstid, men jag kan inte säga att det skulle bero på dess kvalitet.

TRON: Uprising utspelar sig intressant nog inte efter TRON: Legacy, utan före den. För de som inte är bekanta med handlingen i TRON: Legacy kan den sammanfattas med att ”The Grid”, den digitala världen som existerar inuti datornörden Kevin Flynns dator, erövras av ett ondskefullt datorprogram vid namn Clu, och i filmen måste Flynn och hans son sätta stopp för Clu och återge datorvärldens innevånare deras frihet. TRON: Uprising utspelar sig innan Flynn kämpat mot Clu, när Clus ondskefulla imperium härskar i datorvärlden och förtrycker dess innevånare. TV-seriens huvudperson är en ung datorinnevånare vid namn Beck (nej, han har ingen polare som heter Gunvald) som bestämmer sig för att ta upp kampen mot Clus imperium genom att maskera sig och utföra hjältedåd. Hans kostym är tänkt att likna den som bars av det legendariska säkerhetsprogrammet Tron, hjälten i den ursprungliga 80-talsfilmen, som folket i datorvärlden tror har blivit dödad av Clu. I det första avsnittet får Beck dock veta att Tron inte alls är död, utan har hållit sig gömd eftersom han är svårt ärrad från sin strid mot Clu. Tron tar Beck som sin lärjunge, med hoppet att de tillsammans kan sätta igång en revolution som kan störta Clu.

TV-serien kan alltså sägas vara en blandning av superhjältehistoria och kampen mellan rebeller och ett stort ondskefullt imperium, ett koncept som passar utmärkt för ett actionfyllt tecknat barnprogram. Många har jämfört den med den animerade klassikern Batman Beyond (i Sverige kallad Framtidens Batman), eftersom båda handlar om unga män som tar upp manteln från en gammal hjälte som sett bättre dagar och får råd från denne gamle hjälte. På det stora hela är varken den övergripande handlingen eller historierna i avsnitten så värst originella, även om de är hyfsat välberättade. Beck är tveksam till om han kan leva upp till hjälterollen samtidigt som han försöker dölja sin hemliga identitet för sina vänner, Tron har en mörk bakgrund som hemsöker honom, och Clus underhuggare försöker komma på olika sätt att sätta stopp för den maskerade rebellen. Det mest intressanta med handlingen är att den utspelar sig innan TRON: Legacy, vilket innebär att de som sett filmen till en viss del vet vad som kommer att hända. Beck och Tron kan inte slutgiltigt besegra Clu eftersom denne fortfarande är vid makten i filmen, vilket ger hela TV-serien en mörk underton av att hjältarnas kamp är hopplös. Det intressanta är då i stället att se hur alltsammans ska sluta, hur karaktärernas öden kan vävas in i det som händer i filmen (speciellt eftersom vissa karaktärer i TV-serien också förekommer i filmen).

Det bästa med TRON: Uprising är dock inte handlingen, utan presentationen. Datorvärlden är i princip likadan som i TRON: Legacy, vilket definitivt inte är fel då den är en av de vackraste och mest fantasieggande platser jag någonsin sett, en värdig arvtagare till det makalösa visuella spektaklet i 80-talsfilmen. Allting, folk, byggnader, fordon, har skarpa neonlysande linjer mot svarta bakgrunder, vilket tillsammans med utmärkta bildkompositioner innebär många extremt snygga scener när stora farkoster lyfter från marken, när lysande motorcyklar glider fram längst glänsande vägar, eller bara när en karaktär står i tystnad och blickar ut över storslagna landskap. Det är nog möjligt att vissa inte gillar TV-seriens design av karaktärerna, med sina smala kroppar och långa armar och ben, men det går att vänja sig vid dem om man tittar på tillräckligt många avsnitt, speciellt eftersom de är relativt välanimerade och uttrycksfulla. En intressant sak är att eftersom karaktärerna i TV-serien tekniskt sett inte är människor, och då deras ”blod” är i form av lysande pixlar, kan avsnitten vara förvånansvärt våldsamma och brutala för ett Disney-program riktat till barn. Många gånger får man se datorfolk slitas sönder av vapen på sätt som skulle passa i en splatterfilm, eller bli utsatta för tortyr och andra otrevligheter, vilket gör mycket för att visa hur ondskefullt Clus imperium faktiskt är.

Lika viktigt som utseendet är ljudet. Mycket av musiken i TRON: Uprising är lånad från TRON: Legacy eller väldigt inspirerad av den, vilket innebär elektronisk Daft Punk-musik som bidrar till den smått drömlika och ibland till och med psykedeliska stämningen som det visuella utsöndrar. Till detta kan läggas röstskådespelarna som över lag gör hyfsat kompetenta insatser. Becks röst görs av allas våran favorithobbit Elijah Wood, och låter som en ganska typisk uppstudsig ung man, dock med lite mer allvar än en typisk Spider-Man eller dylikt, vilket gör honom ganska sympatisk. Min favorit bland rösterna är Bruce Boxleitner som Tron, det perfekta valet eftersom han spelade Tron i den ursprungliga filmen. Boxleitners raspiga gammelmansröst, dock med en uppenbar kraft och vishet i sig, funkar perfekt för den gamle och slitne hjälten som Tron är i TV-serien, och man får verkligen intrycket av att han lider av sina ärr, både de fysiska och själsliga. Till dessa röster kan läggas Lance Henriksen som TV-seriens huvudskurk General Tesler, en underhuggare till Clu som låter precis så som en ondskefull general ska låta, samt ett flertal andra kompetenta skådespelare i diverse viktiga roller.

Sammantaget kan man alltså säga att TRON: Uprising är en tunn och inte särskilt nyskapande historia vars premiss inte riktigt håller om man tänker på den för mycket (datorprogram är personer som slåss för sin frihet och bor i städer inuti kretskort?), men som presenteras på ett så spektakulärt och unikt sätt att det är svårt att inte dras med i den. Och det är ju så TRON alltid har varit.

Publicerat av Fredde