Idag besöker vi tvillingstäderna Central/Keystone City och deras infödde superhjälte The Flash. När vi ändå är där kan vi dessutom passa på att ta en titt på en utav Blixtens äldsta fiender; Mirror Master, som introducerades redan 1959.
Inledningsvis bör påpekas att det i serietidningarnas värld har funnits mer än en person som kallat sig Mirror Master. Den förste hette Sam Scudder och dog förvånansvärt hjältemodigt i maxiserien Crisis on Infinite Earths på 80-talet. Han ersattes utav en skotte vid namn Evan McCulloch som behöll titeln fram till 2011, då DC Comics startade om sina serier från början och Scudder återfick både livet och titeln. På svenska har han kallats för Spegelmästaren.
Sitt första framträdande i animerad form gjorde Mirror Master märkligt nog utan att stöta på sin supersnabbe ärkefiende. Detta var i den åttonde säsongen utav Super Friends (då serien bytt namn till The Legendary Super Powers Show) och involverande primärt Superman. Rösten gjordes utav radiolegenden Casey Kasem som också gjorde rösten till Robin i samma serie men förmodligen mest är känd (förutom sin långa karriär som diskjockey) i rollen som Shaggy i Scooby Doo. Sorgligt nog var hans Mirror Master ingenting speciellt utan mest en ganska generiskt ondskefull röst som skulle kunna ha passat på vilken skurk som helt. Det skall dock sägas att Mirror Master egentligen inte hade några speciellt utmärkande karaktärsdrag förutom sin specifika gimmick. Som namnet antyder kunde han kontrollera speglar och andra reflekterande ytor bland annat med hjälp utav laserpistoler. Detta var inte alls ovanligt bland de skurkar som introducerades på 60-talet och speciellt inte i Flashs ”skurkgalleri” där det verkade som att varenda en av dem hade uppfunnit någon sorts pistol eller attiralj som gav dem en unik förmåga men inte så mycket mer. Kasems röst var välartikulerad och väldigt teatralisk, vilket fungerade väl för en serie som Super Friends men den hjälpte knappast med att ge Mirror Master någon speciell identitet utöver hans förmågor. Utseendemässigt var denna version helt identisk med sin originalet från serietidningarna.
Mirror Master gjorde bara ett framträdande i Super Friends och gick sedan i dvala fram till 1990 då han för första och enda gång en fick försöka sig på ”live-action” i den kortlivade TV-serien The Flash. Serien kom i kölvattnet bakom Tim Burtons otroligt populära film Batman från 1989 och försökte således sig på att använda sig utav samma mörka stil. De gick till och med så långt som att låta Danny Elfman stå för musiken. Här spelades Sam Scudder utav skådespelaren David Cassidy som då var (och fortfarande är) mest känd som Keith Partridge i komediserien The Partridge Family. För att bibehålla den lite ”vuxnare” ton som serien ville uppnå så lät man de flesta skurkarna som Flash stötte på vara mafiosos och maktgalna vetenskapsmän och således ändrades de skurkar som tog steget från serietidningarna för att passa in. Den ende som fick behålla något som liknade sin dräkt från serietidningarna var The Trickster men honom får vi prata om en annan dag. Mirror Master bytte från sin orangea overall till en helt vanlig kostym men som för att verkligen understryka att serien var en produkt utav sent åttiotal gav man honom också en klassisk hockeyfrilla. Sin gimmick fick han dock behålla om än smått uppdaterad. Istället för laserpistoler och förmågan att förpassa sina motståndare in i speglar använde han sig istället utav hologram, reflekterade från små speglar för att utföra sina brott. Det var ett ganska smart sätt att låta karaktären få behålla sin gimmick men ändå passa in honom i seriens modernare utformning. Cassidy spelade honom väldigt slugt och återhållsamt, vilket också fungerade mycket väl och gav honom en smula mer distinkt karaktär än Kasems variant. Det gick att tro på att Scudder både var intelligent nog att utföra sina smått komplicerade brott och samtidigt inte trodde sig vara något annat än den småbrottsling han var. Likt många andra skådespelare gick Cassidy dock i fällan att säga alla sina repliker som viskningar (något som Aidan Gillen är en expert på i sin roll som Petyr Baelish i Game of Thrones) men det fungerade i seriens semiseriösa och något ”lökiga” ton.
16 år senare fick Mirror Master en andra chans i animerad form i TV-serien Justice League Unlimited. Flashs skurkar fungerar en smula annorlunda än exempelvis Batmans gäng. Då de flesta av dem (Mirror Master inräknad) är regelrätta förbrytare snarare än psykfall har de genom åren ofta arbetat tillsammans för att besegra sin gemensamma nemesis. Även när de inte arbetat tillsammans med något specifikt har de alltid visat att de håller varandra om ryggen, nästan som en fackförening för de som drabbats av Flashs ilska. I detta format kallar de sig för The Rogues och det var i denna formationen som Mirror Master gjorde sitt nästa framträdande tillsammans med Captain Cold, Captain Boomerang och The Trickster. Det var oklart om denna version skulle vara Scudder eller McCulloch men baserat på hans amerikanska brytning har de flesta gissat att det var den förstnämnde. Rösten gjordes utav skådespelaren Alexis Denishof som förmodligen är mest känd från TV-serien Angel. Denishof spelade Scudder som en ganska alldaglig man som såg sin maskerade persona mer som ett jobb än en livsstil. I scenerna där han inte direkt interagerade med Flash var hans röst visserligen överlägsen men också en smula bekymrad och när han väl mötte sin fiende lade han på ett nästan teatraliskt manér vilket passade väldigt bra ihop med den märkliga dödsfälla han utsatte Blixten för. Det är svårt att få ett ”Rollerdisco of Death” att verka genuint skrämmande så istället anammade han det fåniga och använde det. Hans relativa lugn fungerade väldigt bra som kontrast till det fåniga med situationen. Man fick också en känsla av att han var ganska snål, förmodligen för att hans komplicerade utrustning var ganska dyr, vilket jag tyckte var en rolig liten detalj.
Fram till nu hade Mirror Masters framträdanden utanför serietidningarna varit korta och inte varat längre än ett avsnitt av sin respektive serie. Detta förändrades 2007 när Sam Scudder fick sig en ny look och en ny röst i den tecknade TV-serien The Batman. I två avsnitt! Rösten gjordes av skådespelaren John Larroquette som förmodligen är mest känd från West Wing och Boston Legal. Något som är extra intressant är att Larroquette inte bara lånade Mirror Master sin röst utan också sitt utseende. Overallens heltäckande huva hade bytts ut mot en som lät håret ligga fritt och i samma frisyr som Larroquette. Exakt varför de gjorde detta vet jag inte men om inte annat så gav det honom en unik look. De gav honom också en sidekick, vid namn Smoke (”smoke and mirrors” – haha) vars röst gjordes utav Amanda Anka. Beslutet att ge honom en sidekick verkar också vara lite märkligt eftersom Smoke inte tjänade något direkt syfte. Jag fick en definitiv känsla av att det bara rörde sig om att han behövde någon att berätta sina ondskefulla planer för när Flash inte var där. De ändrade också Scudders karaktär från en ganska simpel brottsling med kraftfulla vapen i sina händer till en briljant men skrupelfri vetenskapsman. Laroquette spelade starkt på detta karaktärsdrag och gav honom en lugn och behärskad röst som fick mig att tänka på Lex Luthor spelad av Clancy Brown. Tyvärr fick Mirror Master inte särskilt mycket scentid i sitt första framträdande eftersom avsnittet också introducerade The Flash till själva serien och fick således inte mycket mer att göra än att prata om sin onda plan. Laroquettes Mirror Master var mycket ondare än många av hans företrädare (han räknade exempelvis kallt med att mörda sin gisslan om han inte fick som han ville) och Laroquettes röst passade utmärkt till det. Personligen hade jag hoppats på något lite mer intressant än det och resultatet blev, likt Kasems version (men av helt andra anledningar) att Laroquettes Mirror Master blev en smula generisk.
Sitt nästa framträdande gjorde Mirror Master, än en gång som Sam Scudder i den animerade långfilmen Justice League: Doom år 2012. Alexis Denishof återvände som skådespelare men den här gången spelade han Mirror Master på ett väldigt annorlunda sätt. Framträdandet i Justice League Unlimited hade väldigt komiska undertoner och Denishof spelade mycket väl på dem. I Justice League: Doom framställdes Mirror Master mycker mer seriöst och Denishof verkade inte ha haft några som helst problem med att känna av den nya tonen. Filmens Mirror Master var mycket återhållsam och talade med en nästan obehagligt lugn stämma oavsett situation. Detta kombinerat med hans nya look, vilken dolde hans ögon fick honom att nästan verka som en maskin. Det var väldigt långt från originalet men det fungerade väldigt väl för mig. Både manus och Denishofs tolkning verkar ha varit inspirerade av Kevin Spaceys karaktär John Doe från filmen Seven (vilket blev extra intressant när jag kom ihåg att Flashs röst i filmen gjordes utav Michael Rosenbaum, som är känd för sin förmåga att imitera Kevin Spacey) och det fungerade skrämmande väl. Utseendemässigt valde man att behålla Mirror Masters orangea och gröna färgschema men att ändra hans dräkt från en overall till något som fick hon att se genomskinlig ut, vilket i sin tur fick mig att ständigt undra huruvida han verkligen befann sig i samma rum som personen han talade med eller om han alltid bara var ett hologram. En eloge till Denishof som spelat Mirror Master i två olika versioner (producerade av i princip samma gäng och med i princip samma skådespelarkollegor) och bägge gånger lyckats känna av manuset och tonen i filmen och anpassat sin tolkning efter det.
Detta markerar Scudders sista framträdande utanför serietidningarna (ca 20 år efter att hans motsvarighet i tidningarna kolat vippen) och istället hade det blivit Evan McCullochs tur. Han debuterade i Batman: The Brave and the Bold, spelad av röstskådespelaren Tom Kenny. Tyvärr var hans framträdande väldigt korta och fokuserade mer på att visa upp hans krafter än på hans röst, detta gissningsvis för att avsnitten var ganska korta och för att Mirror Master aldrig fick lov att agera huvudantagonist i något av dem. Kenny lade sig an med en ganska komisk skotsk brytning, vilken fungerade väl med serien lättare och barnvänligare ton och han lyckades till och med få Mirror Master att låta lite farlig. Solklart beundransvärt. Hans dräkt återgick till sitt klassiska utseende men seriens skapare valde att också ge honom en sned tand. Den sneda tanden togs faktiskt upp i hans debutavsnitt och var hyfsat viktig för handlingen (tro det eller ej) men det förtog lite av hans coolhet för mig.
Eftersom dessa listor försöker vara så kompletta som möjligt känner jag att jag även måste nämna att Mirror Master också medverkade i Robot Chicken: DC Comics Special, spelad av komikern Breckin Meyer. Han tittade bara fram i bakgrunden i en sekvens som utspelade sig på en toalett och det verkade som att den enda anledningen till att han var där var så att han kunde smita genom att hoppa genom badrumsspegeln. Meyer lade sig an med en (inte jätteövertygande) skotsk brytning, vilket förmodligen betyder att han gestaltade McCulloch.
Mirror Master medverkade också i mmorpg-spelet DC Universe Online, där hans röst gjordes utav skådespelaren Brandon Young (vars tidigare karriär jag inte kunde hitta någon information om). Young spelade också McCulloch och lade sig an med en skotsk brytning. Jag lyckades inte hitta något annat material med Young, så jag kan inte säga säkert om brytningen var falsk eller ej, men då den lät ungefär lika skotsk som Meyers version utgår jag från att den var tillgjord. McCulloch var lite råare än sin företrädare och använde sina förmågor för att göra sig en karriär som lejd mördare. Efter att ha lyssnat på hans dialogbitar från spelet var det tydligt att det var den versionen som Young försökte sig på att spela och trots att hans spel inte var någonting direkt speciellt så passade det in hyfsat med karaktären.
Avslutningsvis kan det sägas att Mirror Masters relativa enkelhet inte gör honom särskilt enkel att spela. Många, mer etablerade skurkar har extremt tydliga karaktärsdrag, vilka en skådespelare kan dra nytta av i sin tolkning men när konceptet är att mannen bakom masken skall vara en väldigt vanlig snubbe med ett väldigt kraftfullt vapen är det inte så lätt att göra sin tolkning unik. Med det sagt så har alla skådespelare som försökt sig på honom givit Mirror Master något eget och samtliga verkar ha gjort sitt bästa med vad de fått jobba med. Jag skulle säga att Alexis Denishofs tolkningar varit de bästa, både för komik och för allvar men han var också den ende som fick fler än en chans att göra det. Jag hoppas att den kommande TV-serien om The Flash kommer att göra Mirror Master rättvisa och jag ser fram emot att komma med nya tankar när det avslöjats om Mirror Master kommer att få följa med i produktionen.
Publicerat av Jönsson
Om jag inte minns fel hade McCulloch en glugg i serierna också, åtminstone i det där numret av Animal Man där han blir sparkad i skrevet. Jag har förresten ofta tyckt att Mirror Master brukar framställas med illusionskrafter som tycks överstiga förklaringen ”det är gjort med speglar”. Kanske därför han numera håller på med hologram också.
Jag har förstått det som att McCulloch lärde sig att utveckla sina krafter ytterligare så att de nästan blev övernaturliga. Jag tog inte upp det eftersom att både Scudder och McCulloch verkar ha kunnat göra det i varje framträdande ändå 😛
Vidare så hade McCulloch en smärre glugg mellan sina framtänder i sitt första framträdande i Animal Man men inte en sned tand som han hade i Batman: The Brave and the Bold.
En reflektion (hoho) över hela ”Vem spelar skurken”-serien: Visste du att det också finns ett gäng audioversioner av serierna? Till exempel har BBC producerat några radioprogram baserade på bland annat Knightfall och andra kända DC-historier, och om jag inte missminner mig finns det en och annan gammal skiva och kassettband med DC-hjältar och skurkar också. Så om du vill vara ännu mer utförlig kanske du kan kolla in hur skådisarna framställer skurkarna där också? Kanske finns något intressant när det är enbart rösten som framställer en karaktär.
Jag har försökt hitta dessa audioversioner för att göra det hela så komplett som möjligt men den enda jag kunnat få ta på och luska framinformation om har varit kassetbandsberättelsen med Wonder Woman. Men jag skall definitivt hålla ögonen öppna. Tack för tipset!
Ett tips: Tydligen fanns det ett skivbolag kallat ”Power Records” som gav ut vinylskivor med superhjältehistorier (både DC och Marvel).