Jag skulle drista mig till att påstå att det inte existerar särskilt många svenska barn som inte vuxit upp med Fem myror är fler än fyra elefanter. Nu har den siste av seriens tre huvudpersoner gått ur tiden och sorgen är ett faktum. Det här kommer att bli en väldigt personlig artikel, gott folk.
Magnus Härenstam dog den 13 juni 2015.
Det första som dyker upp i huvudet när jag tänker på Magnus Härenstam är intelligens. Det var nog sättet han talade på som gjorde det. Han lät liksom intelligent oavsett vad det var han sade. Om han så skrek och svor över att han missat sitt tåg som han gjorde i en ”dolda kameran”-sketch tidigt i sin karriär så gjorde det ingenting, för han lät ändå väldigt intelligent och förståndig. Gissningsvis för att det krävs en intelligent och förståndig man för att få ”kraftuttrycket”;
”Det är ingen ordning på kommunikationssystemen i den här staden!”
att låta det minsta hotfullt.
Ur ett personligt perspektiv kan alltså denne skribent säga att ingen har påverkat mitt liv och min personlighet mer än Magnus Härenstam gjorde. Karaktären han spelade tillsammans med Brasse och Eva delade visserligen hans namn men hade en mer enkelspårig personlighet än mannen bakom rollen. Karaktären Magnus tyckte att det var viktigt att ha rätt och att allting gick som det borde. Om Brasse var kaos så var Magnus ordning. Eva var balansen mellan de två och den som ställde allt till rätta.
Jag kan inte säga exakt vad det berodde på men som barn tyckte jag alltid att Magnus hade rätt. Hans inställning till problemen som ställdes (problem som vart ”här” är) verkade alltid som den mest rationella. Där de flesta andra barn tycktes föredra att ta Brasses parti stod jag alltid stolt i Magnus ringhörna. Magnus tyckte dessutom om att läsa tjocka böcker. Och eftersom jag tyckte om att få folk att tro att jag tyckte om tjocka böcker så passade det utmärkt.
Även om ”Fem myror” gick i repris mer än en gång under min uppväxt så kommer mina tidigaste minnen av Magnus Härenstam från de fjorton åren han spenderade som programledare för Jeopardy på TV4. Han fick allmänbildning att verka roligt och spännande och han upphöjde de tävlande, vilka ibland var klassiska och ganska charmbefriade nördar. Denne Magnus var lik sin motsvarighet i ”Fem myror” men delade inte den senares överspända lynne utan var istället glad och stödjande. Jag ville vara med och tävla så att jag kunde träffa Magnus och visa hur smart jag tyckte att jag var.
Trots Härenstams omfattande karriär både på scen och på TV och vita duken så förblev Fem myror är fler än fyra elefanter det som han själv var mest stolt över. Utan att på något sätt förminska de andra saker han gjort så kan jag inte annat än att hålla med. ”Fem myror” var ett fantastiskt samarbete mellan Magnus Härenstam, Brasse Brännström och Eva Remaeus och dess läxor håller än idag. Likaså kommer jag aldrig att glömma läxan som Magnus lärde mig om att lite allmänbildning och ett glatt lynne oftast är allt som behövs.
Magnus. Du är otroligt saknad.
Publicerat av Jönsson
Jag hoppas att framtida generationer av barn kommer få program som är lika smart pedagogiska och samtidigt roliga som Fem myror är fler än fyra elefanter. Eller att de kör det programmet i repris. Det var definitivt en viktig del av min uppväxt, och i vår familj skämtade vi ofta om hur svårt det är att äta urka utan affel.
Man kan bara hoppas att de förstod vad de betytt för oss.