Denna gång handlar översättnings-teatern om en översättare som försöker kringgå en något klurig situation, men som till slut når en punkt där kringgåendet kan anses bli lite väl krystat och märkligt. Eller så kanske det faktiskt är en ganska genialisk lösning, ett tecken på en översättare med ordentligt med fantasi som han kan använda när han ställs inför en knepig utmaning. Ni får själva avgöra.
Thunder in the Orient är en av serieförlaget Dark Horse Comics serier om den äventyrlige arkeologen Indiana Jones, och av de Indiana Jones-serier jag läst är det nog den bästa, även om det känns som att den avslutas lite väl abrupt, med ett sista nummer med en helt annan (sämre) tecknare och tecken på att historien kanske egentligen skulle ha fortsatt i några nummer till. Innan man når dit rör det sig dock om ett klassiskt Indiana Jones-äventyr med allt vad det innebär av action, arkeologi, mystik, vackra damer och elaka skurkar. Det intressanta är att serien, som titeln antyder, utspelar sig något längre österut än vad filmerna gör, med Dr. Jones på jakt efter en mystisk, kanske magisk skrift skriven av självaste Gautama Buddha, och istället för nazister som motståndare är skurkarna den kejserliga japanska armén (som ju var allierade med nazisterna under andra världskriget). En annan sak som serien har gemensam med åtminstone en av filmerna är att Jones är ackompanjerad av en skämtsam, listig och charmig (eller enligt vissa irriterande) liten pojke, i detta fall en muslimsk föräldralös kille med väderkorn för gömda skatter vid namn Khamal. Jones kallar dock sällan honom för det, utan ger honom olika smeknamn såsom ”kid” och senare ”Ham”. Och det är här som översättningsproblemet uppstår.
Khamal gillar nämligen inte smeknamnen han får och grälar med Jones om det till och från. ”Kid” är engelska för ”grabb”, men också ”getunge”, vilket Khamal finner något förolämpande att bli kallad. Ännu värre är det med ”ham”, som Jones använder som förkortning av ”Khamal”, men som betyder ”skinka”, vilket ju ses som ett orent kött av muslimer. När översättaren Hans Jonsson skulle ta sig an serien för publicering i den svenska Fantomen-tidningen gjorde han på det stora hela ett bra jobb, men verkar ha tyckt att det var svårt att översätta dessa språkförbistringar. Så istället skrev han i princip helt andra repliker i de pratbubblor där de förekom, vilket för det mesta inte var särskilt problematiskt då de inte var någon extremt viktig del av handlingen, bara små skämt i bakgrunden. Ta exempelvis dessa två rutor:
I den svenska översättningen är pratbubblorna: ”Effendi… kom med… kom!” ”Har du funnit nånting?” ”Tror effendi Jones inte på Khamal?” ”Jo visst… Visa mig vad det är!”
Som sagt, inte så problematiskt egentligen, översättare måste ju få ta sig vissa små friheter ibland. Det stora problemet uppstår dock när det inte bara är texten som refererar till namn-grälet ifråga, utan även teckningarna. Översättaren kan ju inte gärna rita om serien eller ta bort rutor. De tre rutorna nedan kommer efter en dramatisk scen där Khamal nästan faller ner från en repbana över en farlig flod (men Jones räddar honom naturligtvis):
Den svenska översättningen av pratbubblorna är: ”Du klarade det, Khamal!” ”Ja, Khamal klarade det!” ”Men Khamal hatar vatten som rinner så!” ”Du får vänja dej! Det är bra för halsen!”
Publicerat av Fredde 
Markera som oläst 