I den mesta science fiction som utspelar sig i ett område större än vårt solsystem krävs det något sätt att resa de ofantliga sträckorna mellan stjärnorna utan att det ska ta miljontals år, något sätt att ”hoppa” till andra planeter i andra solsystem. I Star Trek används ”warp-motorer”, och i Star Wars reser man genom ”hyperrymden”, för att nämna de mest kända exemplen. I Warhammer 40,000 görs resor mellan stjärnorna genom att rymdskepp förflyttar sig över i en annan dimension där tid och rum fungerar annorlunda, och sedan återvänder till våran dimension när de är framme. Denna dimension är känd som immaterium, eller ”the warp”.
Att resa genom denna andra dimension är dock ingen enkel sak, då det är en tämligen kaotisk och rörig plats. Ett fenomen som ofta omnämns är så kallade warp-stormar, som kan göra delar av dimensionen omöjliga att resa genom (i många historier har huvudpersonen en tidspress att lämna en planet innan denna blir helt omsluten av warp-stormar), och även utan dessa är förändringarna av tid och rum inte helt enkla att förutspå. För att säkert ta sig genom immaterium måste varje skepp ha en speciell individ med psykiska förmågor att hitta rätt, en så kallad navigatör (ett koncept som Warhammer 40,000-skaparna högst troligt lånat från den klassiska science fiction-bokserien Dune), och en fast punkt att sikta på, en sorts motsvarighet till att kompasser behöver en magnetisk pol. Jag återkommer strax till vad denna fasta punkt är. Men även om man har en navigatör och lyckas undvika stormar är warp-resor ändå väldigt riskabla, då dimensionen faktiskt är befolkad av varelser, och dessa varelser är allt annat än vänligt inställda. Varelserna i fråga brukar benämnas på olika sätt, men framställs vanligtvis rätt och slätt som demoner av olika slag, manifestationer av en mörk kraft kallad Chaos.
Chaos och dess demoner är, med några få undantag, uppdelat på fyra stora Chaos-gudar, som representerar olika ondskefulla företeelser (i tidig fiktion omnämndes andra mindre gudar också, men dessa är så gott som bortglömda nuförtiden). Khorne är den store krigsguden, som törstar efter strid och blodspillan (han har också det lätt häftigaste slagordet, ”Blood for the Blood God!”). Tzeentch är guden dedikerad till konspirationer och manipulation, och gillar magi av olika slag. Nurgle har sjukdomar och förruttnelse som sitt största intresse. Slaanesh är dedikerad till lusta, dekadens och perversioner av olika slag. Det har antytts att de fyra gudarna är manifestationer av människors (och andra varelsers) tankar och handlingar, och att de växer sig olika starka beroende på vad folk i vår dimension håller på med. Pågår det mycket krig blir Khorne starkare, finns det mycket dekadens gynnar det Slaanesh, och så vidare. De fyra gudarna är allt annat än goda vänner, de och deras följeslagare slåss inte bara mot yttre fiender utan även sinsemellan, även om det också händer att de går samman i en tillfällig allians när det kan vara till gagn för dem alla. En intressant detalj med Chaos är att det är i princip likadant i Warhammer 40,000 som i fantasymotsvarigheten, enbart kallat Warhammer. Samma gudar förekommer i båda, och även exakt samma demoner, så du kan använda dina Warhammer-miniatyrer föreställande demoner i Warhammer 40,000 också.
Allt det här skulle ju egentligen inte vara så illa om det endast berörde warp-dimensionen, men Chaos är naturligtvis inte nöjd med att hålla sig där, det vill över allt annat få inflytande på vår dimension också. Det är möjligt att en del demoner försöker ”lifta” med rymdskepp som reser genom warpen, men deras huvudsakliga resväg är via så kallade psykers. I Warhammer 40,000-galaxen finns det nämligen individer som utvecklat psioniska förmågor av olika slag, till exempel att läsa tankar, se in i framtiden, förflytta föremål med tankekraft, frammana eldklot och annat häftigt (det är denna sorts ”magi” som Tzeentch gillar speciellt mycket). Problemet är att alla sådana förmågor drivs av warp-energi, psykers har alltså en koppling till demonernas dimension, vilket dessa gärna utnyttjar. Varje gång en psyker använder sina förmågor finns risken att hen drar till sig en demons uppmärksamhet, och i värsta fall blir psykern besatt av demonen, så att den kan äntra vårt universum, och ofta också dra med sig ytterligare demoner. En enda oförsiktig psyker kan orsaka att en hel planet invaderas av fasansfulla varelser, för att inte tala om vad dedikerade Chaos-kulter, som aktivt försöker frammana demoner, kan ställa till med. Av denna anledning har människornas Imperium en något motsägelsefull inställning till psykers. Å ena sidan är deras förmågor väldigt användbara och ibland direkt nödvändiga (till exempel ovan nämnda navigatörer), å andra sida utgör de ett hot mot hela mänsklighetens överlevnad. Imperiet har speciella ”häxjägare” som letar efter otränade och oerfarna psykers som kan utgöra ett hot (jag kommer återkomma till dessa häxjägare i ett framtida inlägg), men samtidigt använder de sig av ”sanktionerade” psykers för olika ändamål, inklusive i strid naturligtvis. Space Marines har som tidigare nämnts Librarians, psykers som genomgått intensiv träning i viljestyrka för att stå emot demoners inflytande. Och just Space Marines har en speciell historisk erfarenhet av vilket hot Chaos inflytande kan ha.
Som beskrevs i mitt förra inlägg skapade Imperiets kejsare ett antal övermänskliga Primarchs, som fick varsin Space Marine-legion tilldelad sig, vartefter dessa begav sig ut på ett enormt korståg genom galaxen för att återupptäcka och erövra gamla mänskliga kolonier, och naturligtvis utöka Imperiet utöver dessa. När detta korståg pågått ett tag inträffade dock en katastrof i form av att hälften av Primarcherna och deras legioner korrumperades och gick över till Chaos. Hur detta kunde ske är inte helt klart, men det har antytts att flera Primarchs inte var riktigt så rättfärdiga och mentalt stabila som Kejsaren hade hoppats, inte ens innan Chaos fick inflytande över dem. Det har också skildrats hur vissa Primarchs faktiskt inte behandlades så värst väl av sin ”pappa” Kejsaren, utan ofta fick göra skitgörat och ta sig an de svåraste striderna medans andra legioner tog åt sig äran. Men samtidigt finns det ingen enkel förklaring till varför exempelvis Primarchen Fulgrim och hans legion Emperor’s Children, en av de mest välorganiserade och dedikerade legionerna, bestämde sig för att börja tillbe Slaanesh (att de efter denna omvändning fortsatte kalla sig ”Emperor’s Children” är nog något som stör många Imperie-fanatiker). Chaos-legionernas övergripande ledare var Horus, Primarch för legionen Sons of Horus (att de bytte namn från Luna Wolves till det namnet borde nog ha varit det första varningstecknet). Horus ansågs som den främste av alla Primarchs, och var Kejsarens favorit, vilket gjorde hans förräderi så mycket värre. Faktum är att hela denna period i Imperiets historia, när de lojala legionerna slogs mot sina korrupta bröder, kallas ”The Horus Heresy”. Detta krig fick sitt slut när Horus och legionerna under honom invaderade Jorden och besegrades i en episk slutstrid. Invasionen fick sitt slut när Horus och Kejsaren möttes i en dramatisk duell, och Kejsaren lyckades döda Horus, men inte innan denne gravt sårade Kejsaren. Det hela slutade med att Chaos-legionerna flydde, och Kejsaren svårt sargade kropp installerades i en märklig artefakt kallad ”The Golden Throne”, som sägs kunna hålla honom vid liv trots hans svåra skador. Han har suttit på denna tron på Jorden sedan dess, i flera årtusenden, och det är osäkert om han ens är vid liv fortfarande, eller om Imperiet är en så kallad nekrokrati, alltså en stat som styrs av en avliden person (naturligtvis skulle ingen rättrådig medborgare av Imperiet våga antyda något sådant). Någon sorts liv verkar det dock ändå finnas i kroppen på tronen, då den sänder ut en stark psykisk signal som kan ”höras” överallt i galaxen av navigatörer. Det är alltså Kejsaren på sin tron som utgör den fasta punkten, den magnetiska polen, som används för att navigera genom immaterium.
Även om Chaos-legionerna alltså besegrades blev de bara tillbakadrivna till sin nya hemvist, en enorm spricka i rymdtiden som bildar en permanent portal mellan vår verklighet och warp-dimensionen, kallad The Eye of Terror. Därifrån har större eller mindre arméer av Chaos Space Marines, dedikerade till de olika Chaos-gudarna, gjort invasioner mot sin ärkefiende Imperiet genom årtusendena sedan deras ursprungliga nederlag, och det finns inget som tyder på att de skulle ge upp sina försök. En enskild Chaos Space Marine kan beskrivas som så: Tänk dig först en genetiskt modifierad övermänniska i tjock rustning med ett kraftfullt vapen i handen, alltså en vanlig Space Marine. Tänk dig sedan att denne är besatt av en helvetesdemon. Definitivt en skrämmande tanke. Ännu värre är de som är dedikerade till en viss Chaos-gud, till exempel Berzerkers som är dedikerade till Khorne och gillar att hugga ihjäl motståndare i närstrid med motorsågsyxor (inte svärd, yxor!), eller Noise Marines som tillber Slaanesh och bär på enorma ljudbaserade vapen (på tidigare miniatyrer brukade dessa vapen se ut som elgitarrer, men denna likhet har tyvärr tonats ner på nyare figurer).
I övrigt har Chaos Space Marine-arméer till stor del samma sorters enheter och fordon som lojala Space Marines, fast med mer taggar, dödskallar och andra läskiga dekorationer (det vill säga, mer hårdrock). Vissa enheter har andra namn, så Chaos-motsvarigheten till Devastators kallas Havocs, och deras Assault Marines kallas Raports. Terminators är fortfarande desamma, och du kan nog tänka dig hur skräckinjagande en Chaos-dedikerad Space Marine i extra tjock rustning kan vara. De flesta vapen som bärs av Chaos Space Marines liknar också de som tillhör vanliga Space Marines, men med den skillnaden att de är mycket äldre, då de använts ända sedan Chaos-legionerna vändes till Chaos för flera tusen år sedan. Därför kan de se lite annorlunda ut och fungera annorlunda, vilket dock även orsakas av att vapen och annan utrustning kan ”mutera” under warp-inflytande.
Chaos-arméer är något mer löst organiserade än reguljära Space Marines, och kan variera mycket i storlek. Vanligtvis leds de av en Chaos Lord, en extra biffig Chaos Space Marine som blivit utvald av gudarna, eller av en Sorcerer, Chaos-motsvarigheten till Librarians. Vissa legioner leds faktiskt fortfarande av sin ursprungliga Primarch, som levt genom årtusendena genom att bli upplyft till demon av Chaos-gudarna. Legionerna är, likt vanliga Space Marine-chapters, ett sätt att ge spelare flera olika möjligheter att måla sina miniatyrer och anpassa sin armé efter tycke och smak (och på grund av sin kaotiska natur kan olika arméer tillhörande samma legion se mycket olika ut). Vissa legioner är dedikerade till en viss Chaos-gud, medans andra tillber Chaos på det stora hela (kallat ”Chaos Undivided”). Det finns till och med några legioner som egentligen inte bryr sig så mycket om Chaos, utan mest är bittra på Imperiet av olika anledningar och vill jävlas med det.
Bilden av Chaos i Warhammer 40,000 är oftast en blodtörstig Chaos Space Marine, men det är viktigt att komma ihåg att Chaos kan korrumpera vem som helst, och arméerna kan ofta också bestå av helt vanliga människor som tillber Chaos-gudarna. Så gott som alla andra varelser i galaxen har någon sorts relation till Chaos och deras dimension, då de påverkas av det på olika sätt, eller i vissa fall inte påverkas av det alls. Där Star Wars har Kraften har Warhammer 40,000 Chaos, vilket bara understryker vilket mörkt universum det rör sig om.
Publicerat av Fredde 
Markera som oläst 