Jag har tidigare beskrivit hur Warhammer 40,000 är influerat av fantasy, med både rymdorker och rymdhobbitar. Naturligtvis finns det också rymdalver, i form av en spetsörad utomjordingsart kallad eldar. De är ett uråldrigt folkslag, som hade stort inflytande på Warhammer 40,000-universumet när människorna fortfarande var primitiva grottmänniskor. Vid åtminstone ett tillfälle var dock inte detta inflytande speciellt positivt för galaxen i stort.
För länge sedan styrde eldar över ett mäktigt imperium i galaxen, med hjälp av avancerad teknologi och avancerade talanger. Det tycktes inte finnas någonting som kunde stoppa dem, inget de inte kunde göra. Detta faktum ledde snart till att de började ägna sig åt alla möjliga sorters excesser och dekadenta nöjen, ständigt på jakt efter mer och mer extrema känslosamma upplevelser (långt bortom vad en människa kan uppleva, eftersom en eldars sinnen är mer avancerade). När dessa excesser till slut nådde sin kulmen ledde det dock till en katastrof. Som tidigare beskrivits har levande varelsers göromål och känslor ett inflytande på den alternativa, demonbefolkade, warp-dimensionen, och eldars extravaganta nöjen var så intensiva att det ledde till födelsen av Chaos-guden Slaanesh. Slaaneshs födelse ledde till att en enorm reva mellan vår verklighet och warp öppnade sig i mitten av eldar-imperiet, den reva som numera är känd som The Eye of Terror, och är hemvist för Chaos Space Marines och andra otrevligheter. Föga förvånande dog massvis med eldar och deras imperium kollapsade. Överlevarna upptäckte snart en annan otrevlig konsekvens av deras överdrivna festande: Slaanesh hade fått smak för eldar-själar. Hen drog själva livskraften ur eldar så att de tynade bort och dog.
Det finns ett antal olika fraktioner av eldar som har hittat olika lösningar på detta dödliga problem. En grupp eldar, kallade Exodites, levde på planeter långt från eldar-imperiets centrum, och var dedikerade till en primitiv livsstil med hög självdisciplin, vilket verkar ha inneburit att de undvikit Slaaneshs inflytande. De rider också på dinosaurier, vilket är skithäftigt. Jag anser att en av de stora skandalerna med Warhammer 40,000 är att Exodites ytterst sällan omnämns, och mig veterligen har det aldrig gjorts några officiella miniatyrer av dem. Jag menar, vem skulle inte vilja ha en armé med barbariska, dinosaurieridande rymdalver?
Hur som helst, en annan eldar-fraktion kallas Harlequins, och de är mystiska krigsdansare som ingen annan eldar riktigt förstår sig på, även om de är tacksamma för deras hjälp när de dyker upp. Det finns även de så kallade Dark Eldar, som jag kommer beskriva i mer detalj i ett framtida inlägg. Den mest välkända eldar-fraktionen, som detta inlägg kommer att handla om, kallas Craftworld Eldar. De är ättlingar till eldar som insåg att något inte stod rätt till i eldar-imperiet redan innan dess fall. Därför bestämde de sig att fly från imperiet innan katastrofen inträffade, ombord på enorma rymdskepp kallade ”craftworlds”. På det sättet undvek de Slaaneshs födelse, och då de likt exodites har en livsstil med fokus på självdisciplin har de lyckats undvika Chaos-gudens senare inflytande också. För att undvika att Slaanesh slukar deras själar när de dör bär varje craftworld-eldar en så kallad Spirit Stone, en juvel som fångar upp deras själ när de dör. Dessa stenar hålls sedan i tryggt förvar ombord på en craftworld.
Eldar är rent fysiskt mycket lika den typiska alven: Lång och smal med spetsiga öron, en möjligtvis något klenare fysik än människor, men betydligt bättre på att röra sig och med som ovan nämnts mer avancerade sinnen. Den vanliga craftworld-soldaten är en ”guardian”, iklädd tajt åtsittande men ändå hyfsat stryktålig rustning (och spetsig hjälm), och beväpnad med ett shuriken-vapen, som avfyrar små vassa skivor med hög hastighet. Inte riktigt lika skräckinjagande som en Space Marine eller ork, men ändå hyfsat effektiva, speciellt eftersom de oftast kan förflytta sig snabbare än de tidigare nämnda.
Shuriken-vapen kommer i många olika storlekare, från små pistoler till stora kanoner. Eldar har också många andra sorters vapen, alla med mycket avancerad teknologi och elegant design. Rent försvarsmässigt är de dock inte lika välutrustade som många andra arméer. Utöver rustningar använder de sig ibland av energifält, men där andra arméer använder fält som försvagar fysiska attacker har eldar istället ”hologramfält” som gör det svårare för motståndaren att träffa sitt mål. När det gäller fordon föredrar eldar svävande sådana, inklusive så kallade grav-tanks, och ensitsiga snabbflygande jetbikes.
Utöver guardians har craftworld-eldar ett flertal mycket specialiserade enheter med krigare, som alla är fokuserade på en viss typ av krigföring. Detta är knutet till den strikta craftworld-livsstilen, som innebär att en eldar under sitt liv ägnar sig helhjärtat åt ett visst yrke i taget, för att inte lockas att tillfredställa alla sina önskningar och lustar samtidigt, vilket ju var vad som ledde till eldar-imperiets fall. Dessa inriktningar kallas ”stigar”, och en av dessa stigar är naturligtvis krigarens stig, som i sin tur är indelad i ett antal ”aspekter” som en eldar kan ägna sig åt. De specialiserade soldaterna kallas därför kollektivt Aspect Warriors. Det finns de som specialiserar sig på närstrid, till exempel Howling Banshees och Striking Scorpions, de som är fokuserade på tunga vapen såsom Dark Reapers och Fire Dragons, och de som föredrar snabba anfall, till exempel Swooping Hawks och Shining Spears. Bland alla dessa krigare finns det några som är särskilt exceptionella, då de blivit besatta av just sin aspekt och inte kan lämna den och börja på en annan stig som de flesta eldar gör. Dessa kallas Exarchs, och brukar vara ledare för skvadroner av sina respektive Aspect Warriors. De flesta aspekterna har också en specialkaraktär, deras absolut mäktigaste Exarch, kollektivt kallade Phoenix Lords.
Bland övriga eldar-enheter kan nämnas Rangers, som är spejare och prickskyttar, och består av de eldar som inte riktigt gillar den strikta craftworld-livsstilen, utan beger sig ut på äventyr i galaxen, men återvänder för att försvara sitt hem när det behövs. Särskilt intressanta är också Wraithguard, som är en sorts robotar som styrs av själarna av döda eldar, återuppväckta från en craftworlds hjärta när det behövs. I fiktionen beskrivs detta som något som eldar är väldigt motvilliga till då det anses vara en sorts gravskändning, och som de bara gör i yttersta nödfall. Rent spelmässigt är det nog dock få eldar-arméer som inte har minst en skvadron med Wraithguard, då de till skillnad från de flesta eldar-enheter är väldigt stryktåliga. Det finns även extra stora robotar, som kan sägas motsvara de dreadnoughts som används av Space Marines och orker, kallade Wraithlords.
De vanligaste ledarna för en craftworld-armé är Farseers, eldar med mycket avancerade psyker-förmågor, vilket främst manifesterar sig i deras förmågor att se in i framtiden (även om de också kan kasta energiblixtar och annat sådant trolleri). Farseers är inte bara ledare i strid, utan de som styr över en craftworld överlag. De använder sina framtidsskådande förmågor till att styra sitt folk längs en tidslinje som de hoppas ska innebära att de överlever, och försöker ofta manipulera framtiden genom sina handlingar, bland annat genom att föra krig som tycks obegripliga för en människa, men som många år senare visar sig ha en viktig effekt. Detta kan sägas visa på en mörk sida till craftworld-eldar, då de är villiga att gå till nästan vilka längder som helst för sin egen överlevnad, inklusive att offra andra arter i galaxen. Till och från kan de alliera sig med människor, men det är oftast med någon baktanke.
När en craftworld drar ut i krig kan de också ledas av en Autarch, en eldar som redan fullföljt flera olika av ”stigarna”, inklusive flera olika aspekter av krigarstigen, och som nu tagit sig an ”Ledarens Stig”, så att de blir experter på krigföring och ledarskap i krig. De är alltså sjujäkla bra krigare som är utrustade med många tuffa vapen och annan intressant utrustning, ofta en blandning av prylar från olika Aspect Warriors. Autarchs är ett relativt nytt tillskott till craftworld-eldar, och jag gissar att Games Workshop hittade på dem för att eldar-spelare skulle ha någon annan valmöjlighet till ledare än bara Farseers.
En enhet som rent regelmässigt ofta klassificeras som en ledare i craftworld-arméer är en Avatar. Denna är ingen mindre än en världslig inkarnation av eldar-krigsguden Khaine, och beroende på hur man ser på det kan den sägas vara en typ av demon, likt de som används av Chaos (dessa är ju också på sätt och vis inkarnationer av gudar). Att kalla en Avatar för en ”ledare” är nog missvisande, då den främst är ett stort våldsamt monster som törstar efter strid. Men eftersom craftworld-eldar som ovan nämnts inte har så många val på ledarenheter får den ibland ändå den rollen.
Likt Space Marine-chapters, Imperial Guard-regementen och ork-klaner finns det en ursäkt för att du som spelare ska kunna måla din eldar-armé i de färger du föredrar. Som ni kanske misstänkt är det eftersom varje craftworld har sina egna färger och sina egna egenskaper på sina arméer. Exempelvis har Biel-Tan en stort fokus på Aspect Warriors, Iyanden har drabbats hårt av krig och har därför många Wraithguard, och Saim-Hann är en aning barbariska och gillar att rida på jetbikes (barbariska rymdalver på flygande motorcyklar är häftigt, men i min mening inte riktigt lika häftigt som barbariska rymdalver på dinosaurier). Och faller ingen av dessa en i smaken kan man ju hitta på en egen craftworld.
Eldar var den armé jag valde under den korta period som jag faktiskt gav mig an att köpa, måla och spela med Warhammer 40,000-miniatyrer, vilket kanske inte egentligen var det bästa valet för en nybörjare. Eftersom eldar är ganska försvarsmässigt klena, men kan röra sig snabbt, och har många enheter som är mycket effektiva i specifika situationer men är värdelösa i andra, kräver de mycket taktiskt tänkande och manövrerande för att vara framgångsrika, i jämförelse med de mer lättbegripliga och förlåtande Space Marines eller orker. Jag tror dock att jag lockades av eldar då de tycktes vara en av få ”goda” arméer i spelet, och även om jag senare förstått att tanken är att det inte finns några goda arméer i Warhammer 40,000 så tycker jag ändå att de är hyfsat sympatiska, definitivt mer än Chaos eller orker exempelvis. De beskrivs i fiktionen som ett utdöende folkslag (även om de ändå ofta lyckas uppbåda stora arméer med tusentals soldater), offer för sin egen hybris, och även om de till och från uppför sig som rövhål mot andra arter i galaxen kan jag ändå inte tycka helt illa om dem. Det är också intressant hur väl deras kultur och livsstil reflekteras i soldaterna man har att spela med, med vapen som visar på ett avancerat teknologiskt kunnande, Farseers som indikerar deras försök att styra ödet dit de vill, Aspect Warriors som visar den strikta livsstilen, Wraithguard som en symbol för att de är utdöende, och Avataren som ger en antydan till en religion som inte bara är myter utan faktiskt fysisk verklighet. Och de ser ganska stiliga ut i sina eleganta rustningar och spetsiga hjälmar, även när de inte rider på dinosaurier.
Publicerat av Fredde 
Markera som oläst 