En av de mest fascinerande aspekterna med människornas Imperium i Warhammer 40,000 är dess innevånares relation till teknologi. I denna mörka framtid ser folk på även mindre avancerade maskiner som någonting mystiskt, nästan magiskt, med en andlig laddning. Vissa sorters teknologi är till och med bannlysta eller åtminstone strikt reglerade i Imperiet, till exempel artificiell intelligens, som kallas ”Abominable Intelligence” (detta är ytterligare ett av många koncept som Warhammer 40,000-skaparna lånat från Frank Herberts Dune-böcker). Skälet till detta synsätt på teknologi har att göra med mänsklighetens relation till den innan Imperiet skapades. När människor först började resa ut i galaxen och kolonisera andra världar gjorde de det med hjälp av mycket avancerad teknologi, inklusive de legendariska Standard Template Constructs, STC, som var en sorts extremt avancerade datorer som kunde skapa ritningar till vilken typ av maskin som helst om en människa behövde det. Man lyckades också uppfinna robotar med tidigare nämnda artificiella intelligens. Tack vare denna teknologi spred sig mänskligheten långt ut i galaxen, och allt var frid och fröjd ända tills de artificiella intelligenserna på klassiskt science fiction-vis bestämde sig för att göra uppror, vilket ledde till ett långt och blodigt krig. Detta krig åtföljdes av ett antal andra stora katastrofer som fick människornas galaxomspännande välde att brytas ner till isolerade planeter och planetsystem, och en stor del av den avancerade teknologin gick förlorad och glömdes bort, inklusive STC. Imperiets nutida historiker anser att ett skäl till detta sammanbrott var människornas arrogans och att de förlitade sig på teknologi allt för mycket, vilket är skälet till att eran med STC och AI kallas ”The Dark Age of Technology”.
Med denna bakgrund är det kanske inte så förvånande att Imperiets medborgare ser på teknologi med en sorts skräckblandad vördnad, något att respektera för sin oerhörda kraft och som man bör vara försiktig med att använda. Den mer andliga laddningen uttrycks i att varje maskin, oavsett storlek och komplexitet, från ett gevär till en rymdkryssare, anses besjälas med en så kallad ”machine spirit”, en ande som man måste hålla sig väl med om man vill att maskinen ska fungera. Om exempelvis en soldat inte skulle hålla sitt gevär rent och reparerat skulle det förolämpa dess ande, som skulle hämnas genom att inte låta geväret fungera i ett kritiskt ögonblick. Det är inte helt klart huruvida dessa andar faktiskt existerar eller om det rör sig om vidskeplighet helt och hållet. Betänk att Warhammer 40,000-universumet ju faktiskt har både magi och ett flertal genuina gudar, så helt otänkbart är det faktiskt inte. Kanske finns det inte en ande i ett armbandsur eller ett gevär, men mer komplexa maskiner såsom pansarvagnar och andra stora fordon verkar faktiskt ha någonting som kallas för en ”machine spirit” och som ibland sägs ta över när ingen människa är närvarande, så att en tank kör av sig själv och krigar vidare när besättningsmedlemmarna är döda, exempelvis. Det är mycket möjligt att dessa ”andar” faktiskt är en sorts artificiell intelligens, som bara kallas för något annat av Imperiet eftersom AI är förbjudet.
Maskinandarna sägs ha blivit utskickade till sina maskiner av en stor gud som härskar över all teknologi, föga förvånande kallad ”The Machine God”, eller ibland ”The Omnissiah”. Det kan sägas att Imperiet har två religioner, som är ofrånkomligt sammanlänkade. Den ena är den som nämnts i tidigare inlägg, dyrkandet av den gudomlige Kejsaren på sin tron som mänsklighetens beskyddare. Den andra religionen tillber ovan nämnda Maskingud, som anses vara minst lika mäktig som Kejsaren. Även om de två religionernas anhängare inte alltid är helt överens med varandra har de hittat en pragmatisk lösning, eftersom båda anses behövas för att hålla samman Imperiet. Maskingudens prästerskap kallas Adeptus Mechanicus, och prästerna är kända som ”tech priests”. Tech priests är märkliga, smått skräckinjagande figurer. De är klädda i röda kåpor som döljer det mesta av deras kroppar, och det som syns är oftast inte mänskligt kött och blod. Saken är nämligen den att Adeptus Mechanicus dyrkar maskiner till den grad att de anser dem överlägsna människokroppen, som de ser som svag och opålitlig. Maskingudens anhängare brukar därför sakta men säkert byta ut så mycket som möjligt av sina kroppar mot avancerade proteser och andra tekniska ersättningar, och ibland också lägga till extra mekaniska armar och annat praktiskt. De äldre tech priests kan sägas vara, för att citera en viss jediriddare, ”mer maskin än människa”, vilket de ser som någonting positivt, då det gör att de kan komma närmare sin gud. Avancerade proteser är populära även bland andra människor i Imperiet, främst de något högt uppsatta som kan ha råd med det, men föga förvånande är de som mest omtyckta av Adeptus Mechanicus.
Adeptus Mechanicus är de som ansvarar för all teknologi som Imperiet använder sig av, både tillverkning av nya maskiner och reparation av gamla. De vaktar avundsjukt sina tekniska kunskaper och delar inte med sig av dem hur som helst, vilket kanske inte är så konstigt eftersom det är deras kunskaper som ger dem makt. Deras syn på teknologi är vanligtvis mycket konservativ; att modifiera, improvisera eller uppfinna nya maskiner görs ytterst sällan. Istället föredrar de att reparera och hålla igång redan befintliga maskiner, som ibland är flera tusen år gamla. Arbetet med maskiner utförs på ett mycket religiöst ritualiserat sätt. Byggandet, reparerandet och till och med startandet av maskiner involverar verktyg och strömkablar, men också heliga oljor, rökelse och sånger och böner för Maskingudens välsignelser. Det hela verkar faktiskt till en viss del en smula satiriskt komiskt, vilket nog inte är oavsiktligt från skaparna av Warhammer 40,000. Adeptus Mechanicus växte ursprungligen fram på planeten Mars, och det är där som de fortfarande har sitt högkvarter, med stora tempel, arkiv och fabriker som döljer många mystiska mekaniska hemligheter. Det har dock spridit sig ut i galaxen, och styr numera också över ett antal så kallade Forge Worlds, smutsiga och förorenade fabriksplaneter helt och hållet dedikerade till konstruktionen av alla de maskiner som det galaxomspännande Imperiet behöver.
En stor del av Adeptus Mechanicus arbete går också ut på att resa runt i galaxen på arkeologiska expeditioner, letandes efter de mystiska hemligheterna från The Dark Age of Technology. Bland dessa hemligheter väljer de sedan ut sådant som de inte anser vara alltför farligt för gemene man, och håller resten hemligt i sina arkiv. De är speciellt fascinerade av STC, och fragment av dessa anses vara stora skatter, då de ofta innehåller ritningar till avancerade men lättillverkade maskiner av olika slag. Den stora drömmen för varje tech priest är att en dag hitta en komplett oskadd STC-databas, men ingen har ännu lyckats. Jakten på teknologi är dock begränsad till sådan som skapats av människor, utomjordingars teknologi anses som ohelig och att använda sig av den skulle vara en hädelse, på samma sätt som det xenofobiska Imperiet i stort anser utomjordingar som oheliga och kontakt med dem som något opassande annat än i vissa undantagsfall. Det bör dock nämnas att Adeptus Mechanicus, likt alla religioner, har olika sekter, med olika syn på hur Maskinguden bör dyrkas. Detta inkluderar de som faktiskt ägnar sig åt att uppfinna nya saker, och till och med vissa som utforskar möjligheterna med utomjordingarnas teknologi. Faktum är att det finns ett och annat vapen använt av Imperiets krigare som är utvecklad från utomjordingars vapen, även om det troligtvis inte är något som officiellt erkänns. Det finns också naturligtvis de tech priests som fallit till Chaos, kända som Dark Mechanicus. Om en vanlig tech priest kan se hotfull ut kan du tänka dig hur de kan vara om de tillber ondskans gudar och använder sig av demonisk magi i sina maskiner. Nämnas kan också att det finns vissa underkategorier till tech priests med olika specialiseringar, inklusive så kallade genetors, som fokuserar på forskning kring biologi och genetik, ofta med fokus på hur mänskligheten håller på att utvecklas och muteras, eller studier av olika utomjordingars biologi (för att ta reda på hur man bäst dödar dem, naturligtvis).
Adeptus Mechanicus är en viktig och fascinerande del av Warhammer 40,000-universumets bakgrund, men det har länge varit relativt underrepresenterade i själva spelet. Detta är kanske egentligen inte så konstigt med tanke på att deras roll allt som oftast inte är att medverka direkt på slagfältet, utan att producera och ta hand om de vapen och annan utrustning som soldaterna använder sig av. Deras främsta representanter i spelet var länge de Techmarines som Space Marines använder sig av. Dessa specialiserade Space Marines har blivit utbildade av Adeptus Mechanicus i maskinernas mysterier, även om de inte blir fullfjädrade präster till Maskinguden, utan fortfarande främst är lojala till sitt chapter. En techmarine är praktiskt att ha på slagfältet då det både kan slåss som en vanlig Space Marine och reparera tanks och andra fordon om dessa skulle bli skadade i striden. En annan typ av enhet som synts i spelet och som är relaterad till Adeptus Mechanicus är servitors. Dessa är cyborger, människor som fått sina hjärnor omprogrammerade och kroppsdelar utbytta mot praktiska verktyg, så att de kan tjäna tech priests, Techmarines och ibland andra högt uppsatta personer inom Imperiet som slavar. En servitor är i princip en robot, men eftersom den har en människas hjärna och kropp som ”bas” anses den inte ohelig på samma sätt som en artificiell intelligens skulle göra.
Underrepresentationen av Adeptus Mechanicus i spelet verkar dock ha fått ett slut i nyare utgåvor. Nu har de till och med egen armé, ledd av beväpnade tech priests av olika grader, med infanteri i form av Skitarii. Dessa är soldater som (föga förvånande) blivit utrustade med diverse avancerade proteser och annan teknologi, och fanatiskt tjänar Maskinguden. Det är inte heller så förvånande att de bär synnerligen avancerade vapen och har ett flertal mycket avancerade stridsfordon, då Adeptus Mechanicus verkar föredra att behålla de bästa prylarna till sin egen armé istället för att ge dem till Space Marines eller Imperial Guard. De har också så kallade electro-priests, som tillhör en speciell sekt som dyrkar elektricitet över allt annat, och kan kanalisera elektricitet genom sig själva, vilket gör dem till farliga motståndare. Arméerna har också maskiner som kallas ”robotar”, men som återigen kommer förbi bannlysandet av artificiella intelligenser genom att de hela tiden måste programmeras och styras av en medföljande tech priest.
Det återstår att se huruvida Adeptus Mechanicus-armén blir populär bland spelarna, men Adeptus Mechanicus i sig kommer fortsätta vara en av de mest spännande delarna av Warhammer 40,000. De representerar många klassiska science fiction-teman, såsom teknologins avhumaniserande kraft, kunskapens makt och krocken mellan gammal mänsklig vidskeplighet och moderna fenomen. Även om de till en viss del troligtvis är tänkta som satir finns det ändå något realistiskt angående människors relation med maskiner i deras kärna. Om din dator skulle krascha eller din bil inte startar på morgonen kan det kanske inte skada att be en bön till Maskinguden?
Publicerat av Fredde 
Markera som oläst 