Framtidens Ernie

Den amerikanska dagstidningsserien Ernie (som sedermera bytte namn i hemlandet till ”Piranha Club”), ritad av Bud Grace, är ett exempel på en serie som även lyckats bli väldigt populär i andra länder, kanske till och med mer populär än i hemlandet. I Sverige och Norge gick den i många dagstidningar, och fick 1996 en egen serietidning som gick ända fram till 2015. En intressant sak med serietidningen är att den inte enbart återtryckte dagstidningsstripparna. Bud Grace ritade då och då också ett antal längre ”specialserier” specifikt för tidningen, serier där han ofta tog ut svängarna och gjorde saker som han inte skulle komma undan med i amerikanska dagstidningar. Med tanke på tidningens popularitet tror jag inte det är särskilt svårt att hitta exemplar av dess nummer ännu idag, och specialserierna är säkerligen välkända bland svenska serienördar. Det finns dock en specialserie som jag misstänker inte är lika känd bland Ernie-fantaster, av den anledningen att den publicerades i en helt annan tidning.

År 1994 fick redaktionen på den anrika svenska kulturtidningen Vi en rolig idé: De skulle göra ett ”framtidsnummer” av tidningen, med artiklar skrivna som om det rörde sig om ett nummer som gavs ut i det avlägsna året 2013 (då tidningen skulle fira hundraårsjubileum). Det blev ett nummer med artiklar som beskriver hur saker som teknologi, politik och kultur skulle kunna se ut i framtiden, komplett med diverse manipulerade fotografier av hur dåtida kändisar skulle se ut på äldre dar. Det finns mycket intressant att läsa i denna ”Framtids-Vi”, kanske så pass att det skulle förtjäna sitt eget blogginlägg. Just nu vill jag bara säga att man kan bli lite vemodig om man läser det såhär i efterhand, eftersom de avsiktligt valde att göra en så optimistisk framtidsvision som möjligt (”Domedagsprofeter finns det så gott om ändå” skriver redaktören), och det är lätt att bli sorgsen över den glada framtid som vi i stort ännu inte sett av. Allra mest hjärtskärande är nog annonsen från Amnesty International, där de meddelar att de lägger ner verksamheten eftersom saker som tortyr, dödsstraff och politiska mord inte längre förekommer någonstans i världen. Om det vore så väl.

Men för att återgå till detta blogginläggs ämne: År 1994 hade serien Ernie också börjat gå i tidningen Vi (endast i form av ”söndagssidor”), och häpnadsväckande nog lyckades redaktionen på något sätt övertyga Bud Grace att faktiskt rita en specialserie på en sida, en skildring av hur karaktärerna i serien skulle kunna bli i framtiden (om man bortser från att många seriefigurer sällan åldras särskilt mycket oavsett hur många år som går). När jag ursprungligen läste denna serie tyckte jag det var en ganska häftig idé (liksom numret i stort), men jag blev mer intresserad av den några år senare, när Ernie-tidningen hade börjat ges ut och mitt Ernie-intresse verkligen började växa. Det nummer av Framtids-Vi som jag hade läst den i var dock försvunnet, och jag grämdes över att jag inte sett till att spara det. Jag minns att jag till och med skrev till Ernie-tidningen och frågade dem om de kände till denna specialserie. Svaret var, vad jag kan minnas, nekande, och vad jag vet publicerades denna framtidsserie aldrig igen, varken i Ernie-tidningen eller någon annanstans. Men nu har jag till slut lyckats lägga vantarna på ett exemplar av Framtids-Vi igen, och tänker här dela med mig av denna unika Ernie-serie:

För er som inte är så insatta i Ernies karaktärsgalleri kan det kanske vara på plats att förklara vilka de olika figurerna är. Mannen med mustasch som står upp är Ernie själv, som i sin vanliga yngre version inte är flintskallig och inte har kalaskula. Den sittande herren i blått är Ernies farbror Sid, som genom hela serien karaktäriserats som en mer eller mindre slipad lurendrejare som gör vad som helst för att försöka lura pengar av andra människor, något som han uppenbarligen verkar ha fortsatt med på äldre dar. Doris är Ernies flickvän som han här tycks ha gift sig med, vilket är intressant med tanke på att han i de tidiga serierna egentligen inte verkade vara speciellt intresserad av henne, utan tyckte hon var klängig och oattraktiv (även om hennes utseende senare uppdaterades till ett rejält bombnedslag). Skämtet i sista rutan verkar dock vara att deras barn samtliga ser ut som Ernies gamla rival om Doris kärlek, den finnige Arnold. Tanken att Doris skulle ha vänsterprasslat mer Arnold känns dock tämligen märklig, då hon sällan verkade vara särskilt intresserad av honom. Med det är kanske det som är skämtet.

Som Ernie-nörd är det intressant att se tillbaka på denna tänkta framtidsvision av serien, då den tycks innehålla vissa element som faktiskt skulle dyka upp ”på riktigt” längre fram i dess historia. Jag kan inte hitta de specifika stripparna nu, men jag har ett minne av att serien senare introducerade en äldre förälder till Sid som faktiskt bodde på ålderdomshem och lurade gamlingarna där, på samma sätt som Sid gör i denna serie. Och långt senare skulle faktiskt Ernie och Doris få åtminstone ett barn tillsammans. Det är lätt hänt att man undrar om denna specialserie sådde frön i Bud Graces huvud som sedan skulle blomma ut till saker i den vanliga serien. Man kan också spekulera i om detta gissningsvis första samarbete mellan Grace och en svensk tidning lade grunden för hans framtida specialserier i den svenska Ernie-tidningen.

Anledningen till att jag väljer att lägga upp denna serie på bloggen är inte bara på grund av dess potentiella intresse för seriehistoriker, utan även för att den, som tidigare nämnts, aldrig återpublicerats någon annanstans vad jag vet. Och med tanke på att Ernie-tidningen lades ner 2015, och Bud Grace bestämde sig för att lägga ner själva serien 2018, så känns det inte troligt att den någonsin kommer publiceras i någon ”officiell” form igen. Risken är alltså stor att den inte skulle bli känd bortom de som råkade läsa den i Vi när det begav sig. Det är möjligt att Bud Grace själv har kvar originalet, och det skulle definitivt vara intressant att läsa vad de oöversatta engelska replikerna var ursprungligen, men just nu får ni hålla tillgodo med denna svenska version.

Publicerat av Fredde