Som ett fan av Dennis Gustafssons seriefigur, den Hälsingborgska bekämparen av övernaturliga hemskheter i mellankrigstiden Viktor Kasparsson, är jag vid det här laget van vid att det kan dröja ett bra tag innan nya historier med honom dyker upp. Den senaste Kasparsson-relaterade serien kom 2021, och det senaste fysiska albumet innan det som kom i år var från 2019. Som vanligt är det dock inget jag vill klaga på, eftersom jag har full förståelse för att det kan ta tid att producera fysiska seriealbum, av många anledningar. Nu är som sagt det senaste albumet här i alla fall, med titeln Viktor Kasparssons Arkiv, en titel som ger en ganska tydlig indikation på dess innehåll. För likt ett av de tidigare albumen, Vinterbrand (och egentligen också likt det allra första albumet), så rör det sig denna gång i huvudsak om en samling av korta Kasparsson-historier som publicerats tidigare i olika tidningar eller på andra ställen. Fortsätt läsa ”Arkivgenomgång i konsulernas stad”
Freddes länkar: Relaunched
Bloggen Relaunched, som tyvärr inte verkar uppdateras längre, hette ursprungligen ”DC Fifty-Too”, och var då ett projekt startat av tecknaren och författaren Jon Morris (som bland annat driver den mycket underhållande seriebloggen ”Gone & Forgotten”). Det inspirerades av ett av DC Comics många försök att starta om sitt serieuniversum, kallat ”The New 52”, vilket innefattade att samtliga gamla serietidningar lades ner och 52 nya tidningar började publiceras, med nya versioner av diverse DC-karaktärer. Morris projekt gick ut på att han gav ett antal mer eller mindre kända tecknare premissen att de fick välja vilken DC-serie de ville, och rita omslag med nya uppdaterade versioner av dem, gärna också med korta texter där de berättade hur de ville uppdatera serierna och karaktärerna om de fått möjlighet till det. En sorts skämtsam reflektion av DCs mer seriösa projekt, med andra ord. Bloggen blev så pass populär att Morris bestämde sig för att utöka den till att även inkludera serier från Marvel Comics (under den kanske inte lika slagkraftiga titeln ”Marvel Universe Too: What If”), och senare även ett projekt specifikt riktat mot Watchmen (återigen som en parodi på DCs ”Before Watchmen”-projekt) kallat ”Watchmen-Too”. Till slut valde Morris och hans medarbetare att samla dessa projekt under en ny titel, ”Relaunched”, och istället för att anlita specifika tecknare öppnades det upp så att vem som helst kan skicka in sina förslag på vilken serie de vill uppdatera på något finurligt sätt. Fortsätt läsa ”Freddes länkar: Relaunched”
Framtidens Ernie
Den amerikanska dagstidningsserien Ernie (som sedermera bytte namn i hemlandet till ”Piranha Club”), ritad av Bud Grace, är ett exempel på en serie som även lyckats bli väldigt populär i andra länder, kanske till och med mer populär än i hemlandet. I Sverige och Norge gick den i många dagstidningar, och fick 1996 en egen serietidning som gick ända fram till 2015. En intressant sak med serietidningen är att den inte enbart återtryckte dagstidningsstripparna. Bud Grace ritade då och då också ett antal längre ”specialserier” specifikt för tidningen, serier där han ofta tog ut svängarna och gjorde saker som han inte skulle komma undan med i amerikanska dagstidningar. Med tanke på tidningens popularitet tror jag inte det är särskilt svårt att hitta exemplar av dess nummer ännu idag, och specialserierna är säkerligen välkända bland svenska serienördar. Det finns dock en specialserie som jag misstänker inte är lika känd bland Ernie-fantaster, av den anledningen att den publicerades i en helt annan tidning. Fortsätt läsa ”Framtidens Ernie”
Nördfavorit – Miracleman
Superhjälten Marvelman, kanske mer känd under namnet Miracleman, kan sägas vara en klassisk nördfavorit av många skäl, inklusive det faktum att han har två olika namn. Historian bakom hans skapande och utveckling är lång, komplicerad och till denna dag fortfarande ganska luddig och oklar. Den involverar på olika sätt flera stora och små serieförlag, flera kända serieskapare, och en massa legala tvister om äganderätt som man kan nörda ner sig i och diskutera med andra nördar länge. De legala tvisterna och andra problemen kring karaktärens publikation innebär också att serierna med honom under lång tid var svåra att få tag på om man inte ville ge sig in i den nördiga hobbyn serietidningssamlande, och var villig att betala ganska stora summor för obskyra lösnummer. Och sedan är han ju också en nördfavorit på grund av att de faktiska serierna med honom, specifikt de senare skrivna av välkända serieskapare, är väldigt intressanta, välgjorda och på många sätt banbrytande inom superhjälteserier, med många idéer som skulle inspirera många andra moderna serier inom genren, inklusive senare verk av tidigare nämnda kända serieskapare.
Freddes länkar: The Little Trashmaid
Här är en liten söt webbserie om ett allvarligt ämne. The Little Trashmaid tog sin början som ett antal humoristiska enskilda teckningar av Stephanie Hermes (alias ”s0s2”) föreställande en sjöjungfru som lever i vår moderna ocean, en ocean full av allt möjligt skräp. Hon klär sig i gamla plastpåsar, leker med plastbestick och trasslar titt som tätt in sig i gamla nät eller blir nedkladdad av oljespill. Teckningarna blev så pass populära att Hermes började göra korta serier med sjöjungfrun, och sakta men säkert introducerades fler karaktärer, inklusive en människa som sjöjungfrun blir kompis med, och som gör sitt bästa för att förklara alla de konstigheter som människor hittar på, och hjälper henne ur fiskegarnen när det behövs. Hermes har också i samarbete med andra personer skapat en del korta animationer med skräpjungfrun, inklusive två musikvideos.
Serien är helt utan dialog, vilket fungerar bra då karaktärerna är ritade väldigt uttrycksfullt och majoriteten av humorn är av det fysiska slaget, så det är aldrig svårt att förstå vad som pågår. Det som verkligen fascinerar mig är dock att den har en väldigt glad och lättsam ton, trots att dess huvudsakliga tematik är ett så pass deprimerande ämne som föroreningen av våra hav. Havets innevånare verkar inte vara medvetna om hur allvarligt läget är, utan reagerar främst med nyfikenhet och förvåning över de många märkliga prylarna som faller i vattnet, vilket förstås leder till många komiska situationer när deras entusiasm över skräp krockar med människornas syn på det. Och människorna som förekommer i serien verkar också vara väldigt vänliga, de försöker hjälpa till så gott det går, även om det är ett problem som enskilda personer inte kan lösa på egen hand. I slutändan tycker jag att serien trots det sorgliga ämnet ändå verkar tämligen optimistisk, vi kan göra något åt miljöförstöringen och hjälpa de som drabbas av den om vi vill.
En intervju med Per Demervall om Jönssonligan
För ett tag sedan skrev jag här på bloggen om några serier och datorspel baserade på Jönssonligan, vars gemensamma nämnare kan sägas vara att de helt eller delvis skapades av serietecknaren Per Demervall. Till vår stora glädje ledde det till att Demervall upptäckte bloggen och kom med ett antal väldigt intressanta kommentarer kring skapandet av serierna och spelen, inklusive information om en planerad animerad Jönssonligan-film som aldrig blev av, men som han var vänlig nog att dela med sig ett klipp från. Den information han kom med var så pass intressant att jag tog chansen att fråga om han kunde tänka sig att ställa upp på en kort intervju via e-post kring hans Jönssonligan-produkter, och (återigen) till vår stora glädje tackade han ja. Så här följer våra frågor och svaren han gav på dem.
Fortsätt läsa ”En intervju med Per Demervall om Jönssonligan”
Framtid och tillbakablick bortom konsulernas stad
Som nämndes i det förra inlägget om Dennis Gustafssons serier om den övernaturlige detektiven och Hälsingborgaren Viktor Kasparsson har han börjat publicera dem digitalt på Comixology, under den engelska titeln The Northern Dark. Ett flertal av hans tidigare serier ligger uppe i engelsk översättning, med vissa modifikationer och tillägg av rutor och sidor (inklusive en ruta där Kasparsson omnämner händelserna i historian där två av Markera Som Olästs skribenter förekommer!). Han har nu även påbörjat planerna att skapa ett antal spinoff-serier som utspelar sig i samma värld, men utan Kasparsson i huvudrollen. I skrivande stund har han publicerat ett serienummer med titeln ”The Priests of Burden” och en kortare serie som en bonus i ett annat nummer, med titeln ”Lost and Found”. Båda dessa serier handlar om organisationen ”Svenska kyrkans underkansli, särskilda enheten”, en grupp som introducerats i tidigare Kasparsson-historier. Fortsätt läsa ”Framtid och tillbakablick bortom konsulernas stad”
Jönssonligan bortom filmerna
Den klassiska svenska filmserien om Jönssonligan är främst känd för att vara just en serie med filmer, men faktum är att det under 90-talet och tidigt 2000-tal gjordes försök att expandera den till andra medier än filmer. Kanske hade det att göra med att filmserien i sig börjat tappa fart efter att den väldigt centrala skådespelaren Gösta Ekman lämnat den, så att ägarna försökte få nytt liv i den genom att testa nya grepp (det var också under denna tid som de första ”Lilla Jönssonligan”-filmerna kom), eller så var det bara en slump att det hände just då. Det är intressant att sådana försök bara verkar ha gjorts under denna specifika tidsperiod, och ännu mer intressant att samtliga icke-film-produkter som kom av det har sitt ursprung hos en specifik person: serietecknaren Per Demervall.
Ormen i djupet: Sagan om en jättelik gud
Våra kunskaper om gammal nordisk mytologi är på många sätt ganska fragmentarisk. Vi har förvisso en hyfsat bra överblick över några av de centrala gestalterna och deras förehavanden, såsom gudarnas härskare Oden, åskguden Tor, kärleksgudinnan Freja, den listige Loke, och diverse andra av ”asarna”, det gudomliga folkslaget, tack vare texter som till exempel Eddan (som finns i två versioner, den poetiska Eddan och den prosaiska Eddan). Men dessa texter är ingen komplett sammanställning av alla de nordiska myter och gudahistorier som säkerligen funnits, och många av dem (inklusive den prosaiska Eddan) är skrivna långt senare av personer som inte faktiskt trodde på dem, så att man kan ifrågasätta om de helt och hållet stämmer överens med vad de gamla nordborna egentligen trodde. Det mest intressanta är att många av de nedtecknade berättelserna hänvisar till detaljer från andra berättelser som inte finns bevarade, så att man bara kan spekulera över betydelsen i dessa hänvisningar. Fortsätt läsa ”Ormen i djupet: Sagan om en jättelik gud”
Republic Commando: Klonkrigens mörka sida
De tre Star Wars-prequelfilmerna hade alla åtminstone ett, och ibland flera elektroniska spel baserade på sig som kom ut i anslutning till filmernas premiärer (faktum är att bland all annan kritik som dessa filmer fått finns åsikter om att delar av filmerna verkar vara gjorda enbart för att fungera som spelsekvenser). Vissa av spelen var direkta adaptioner av filmernas handling, men det fanns också ett antal spel som istället har sina egna handlingar, och som knyter an till någon karaktär eller koncept från filmerna. Ett av dessa spel kom ut några år efter filmen Attack of the Clones, och samma år som uppföljaren Revenge of the Sith, och överlappar till en viss del med handlingen i dessa två filmer, även om majoriteten av spelet utspelar sig mellan filmerna, i de famösa klonkrigen. Spelet heter Star Wars: Republic Commando, och vad som är särskilt intressant med det är att det fick ett antal spinoffprodukter, till den grad att det kan se som ett litet mini-franchise inne i det övergripande Star Wars-franchiset. Men låt oss börja med det ursprungliga spelet. Fortsätt läsa ”Republic Commando: Klonkrigens mörka sida”
Markera som oläst 