Nördfavorit – Miracleman

MiraclemanOlympusSuperhjälten Marvelman, kanske mer känd under namnet Miracleman, kan sägas vara en klassisk nördfavorit av många skäl, inklusive det faktum att han har två olika namn. Historian bakom hans skapande och utveckling är lång, komplicerad och till denna dag fortfarande ganska luddig och oklar. Den involverar på olika sätt flera stora och små serieförlag, flera kända serieskapare, och en massa legala tvister om äganderätt som man kan nörda ner sig i och diskutera med andra nördar länge. De legala tvisterna och andra problemen kring karaktärens publikation innebär också att serierna med honom under lång tid var svåra att få tag på om man inte ville ge sig in i den nördiga hobbyn serietidningssamlande, och var villig att betala ganska stora summor för obskyra lösnummer. Och sedan är han ju också en nördfavorit på grund av att de faktiska serierna med honom, specifikt de senare skrivna av välkända serieskapare, är väldigt intressanta, välgjorda och på många sätt banbrytande inom superhjälteserier, med många idéer som skulle inspirera många andra moderna serier inom genren, inklusive senare verk av tidigare nämnda kända serieskapare.

Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Miracleman”

Freddes länkar: The Little Trashmaid

TrashmaidBloggHär är en liten söt webbserie om ett allvarligt ämne. The Little Trashmaid tog sin början som ett antal humoristiska enskilda teckningar av Stephanie Hermes (alias ”s0s2”) föreställande en sjöjungfru som lever i vår moderna ocean, en ocean full av allt möjligt skräp. Hon klär sig i gamla plastpåsar, leker med plastbestick och trasslar titt som tätt in sig i gamla nät eller blir nedkladdad av oljespill. Teckningarna blev så pass populära att Hermes började göra korta serier med sjöjungfrun, och sakta men säkert introducerades fler karaktärer, inklusive en människa som sjöjungfrun blir kompis med, och som gör sitt bästa för att förklara alla de konstigheter som människor hittar på, och hjälper henne ur fiskegarnen när det behövs. Hermes har också i samarbete med andra personer skapat en del korta animationer med skräpjungfrun, inklusive två musikvideos.

Serien är helt utan dialog, vilket fungerar bra då karaktärerna är ritade väldigt uttrycksfullt och majoriteten av humorn är av det fysiska slaget, så det är aldrig svårt att förstå vad som pågår. Det som verkligen fascinerar mig är dock att den har en väldigt glad och lättsam ton, trots att dess huvudsakliga tematik är ett så pass deprimerande ämne som föroreningen av våra hav. Havets innevånare verkar inte vara medvetna om hur allvarligt läget är, utan reagerar främst med nyfikenhet och förvåning över de många märkliga prylarna som faller i vattnet, vilket förstås leder till många komiska situationer när deras entusiasm över skräp krockar med människornas syn på det. Och människorna som förekommer i serien verkar också vara väldigt vänliga, de försöker hjälpa till så gott det går, även om det är ett problem som enskilda personer inte kan lösa på egen hand. I slutändan tycker jag att serien trots det sorgliga ämnet ändå verkar tämligen optimistisk, vi kan göra något åt miljöförstöringen och hjälpa de som drabbas av den om vi vill.

En intervju med Per Demervall om Jönssonligan

PerDemervallbildFör ett tag sedan skrev jag här på bloggen om några serier och datorspel baserade på Jönssonligan, vars gemensamma nämnare kan sägas vara att de helt eller delvis skapades av serietecknaren Per Demervall. Till vår stora glädje ledde det till att Demervall upptäckte bloggen och kom med ett antal väldigt intressanta kommentarer kring skapandet av serierna och spelen, inklusive information om en planerad animerad Jönssonligan-film som aldrig blev av, men som han var vänlig nog att dela med sig ett klipp från. Den information han kom med var så pass intressant att jag tog chansen att fråga om han kunde tänka sig att ställa upp på en kort intervju via e-post kring hans Jönssonligan-produkter, och (återigen) till vår stora glädje tackade han ja. Så här följer våra frågor och svaren han gav på dem.

Fortsätt läsa ”En intervju med Per Demervall om Jönssonligan”

Framtid och tillbakablick bortom konsulernas stad

PriestsofBurdenCoverSom nämndes i det förra inlägget om Dennis Gustafssons serier om den övernaturlige detektiven och Hälsingborgaren Viktor Kasparsson har han börjat publicera dem digitalt på Comixology, under den engelska titeln The Northern Dark. Ett flertal av hans tidigare serier ligger uppe i engelsk översättning, med vissa modifikationer och tillägg av rutor och sidor (inklusive en ruta där Kasparsson omnämner händelserna i historian där två av Markera Som Olästs skribenter förekommer!). Han har nu även påbörjat planerna att skapa ett antal spinoff-serier som utspelar sig i samma värld, men utan Kasparsson i huvudrollen. I skrivande stund har han publicerat ett serienummer med titeln ”The Priests of Burden” och en kortare serie som en bonus i ett annat nummer, med titeln ”Lost and Found”. Båda dessa serier handlar om organisationen ”Svenska kyrkans underkansli, särskilda enheten”, en grupp som introducerats i tidigare Kasparsson-historier. Fortsätt läsa ”Framtid och tillbakablick bortom konsulernas stad”

Jönssonligan bortom filmerna

JonssonliganTajmatDen klassiska svenska filmserien om Jönssonligan är främst känd för att vara just en serie med filmer, men faktum är att det under 90-talet och tidigt 2000-tal gjordes försök att expandera den till andra medier än filmer. Kanske hade det att göra med att filmserien i sig börjat tappa fart efter att den väldigt centrala skådespelaren Gösta Ekman lämnat den, så att ägarna försökte få nytt liv i den genom att testa nya grepp (det var också under denna tid som de första ”Lilla Jönssonligan”-filmerna kom), eller så var det bara en slump att det hände just då. Det är intressant att sådana försök bara verkar ha gjorts under denna specifika tidsperiod, och ännu mer intressant att samtliga icke-film-produkter som kom av det har sitt ursprung hos en specifik person: serietecknaren Per Demervall.

Fortsätt läsa ”Jönssonligan bortom filmerna”

En liten munsbit i körernas stad

KasparssonSistaAvDemSom jag skrev i det förra inlägget här på bloggen fick jag en glad överraskning på årets Science Fiction-mässa i Helsingborg, nämligen en helt ny serie med Viktor Kasparsson, den rådige Hälsingborgsbaserade undersökaren av övernaturliga fenomen i mellankrigstiden, skapad av Dennis Gustafsson. Serien är mycket kort, endast en sida, och verkar vara tryckt i endast ett fåtal exemplar som Gustafsson delar ut på mässor, så som Kasparsson-nörd var jag mycket glad att få lägga vantarna på den, speciellt eftersom jag inte alls hade hört talas om dess existens tidigare. Fortsätt läsa ”En liten munsbit i körernas stad”

Lättläst Lovecraft

DunwichomslagOrdet ”lättläst” är inte något som vanligen brukar användas om skräckförfattaren H.P. Lovecrafts sätt att skriva. Hans berättelser brukar ha många långa och komplicerade meningar med obskyra och gammaldags ord, svårförstådda dialekter, och naturligtvis hans många tungvrickande namn på fasansfulla utomjordiska gudar såsom Nyarlathotep och Cthulhu. Allt detta gör att det ibland kan vara svårt att ta sig igenom hans historier även för de som inte har någon typ av lässvårigheter annars. Därför blev jag något överraskad när jag på mitt lokala biblioteks hylla för lättlästa böcker såg boken Skräcken i Dunwich och andra berättelser, utgiven av LL-förlaget och innehållandes fyra klassiska Lovecraft-historier bearbetade för att vara lättlästa. Fortsätt läsa ”Lättläst Lovecraft”

Märkliga-översättnings-teatern ger: ”Halsen”

ThunderOrientCoverDenna gång handlar översättnings-teatern om en översättare som försöker kringgå en något klurig situation, men som till slut når en punkt där kringgåendet kan anses bli lite väl krystat och märkligt. Eller så kanske det faktiskt är en ganska genialisk lösning, ett tecken på en översättare med ordentligt med fantasi som han kan använda när han ställs inför en knepig utmaning. Ni får själva avgöra. Fortsätt läsa ”Märkliga-översättnings-teatern ger: ”Halsen””