Nördfavorit – Anita Sarkeesian

Anita Sarkeesian i en arkadhall.Debatten om huruvida elektroniska spel kan klassas som ett konstnärligt medium har pågått ett bra tag nu, och handlar ofrånkomligen ofta om hur olika människor definierar ”konst” (för att inte tala om ”spel”). Personligen är jag övertygad om att det interaktiva mediet har en oerhört stor potential att kunna generera väldigt intressant och värdefull konst, och att viss sådan faktiskt redan har genererats genom årens lopp, även om vi fortfarande bara är i början av mediets historia, med många staplande steg och intressanta idéer som fastnar i återvändsgränder. Ett av tecknen på spels konstnärliga potential är det faktum att de av vissa människor faktiskt har börjat kritiseras som konst. Många recensenter och skribenter har börjat titta på spel från annat än den rent tekniska synvinkeln, och börjat diskutera vad spels grafik, musik, handling, och kanske viktigast av allt, vad de låter spelaren göra, kan tänkas säga om spelets budskap och mening, avsiktligt eller oavsiktligt. En sådan person som analyserar spel, i hennes fall från en akademiskt feministisk synvinkel, är Anita Sarkeesian. Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Anita Sarkeesian”

Nördfavorit – Ralph H. Baer

TV-spelens fader.Det är ofta svårt att definiera en startpunkt, en definitiv uppfinnare, av de flesta kulturella medier, såsom film, musik, litteratur, teater eller serier. Så är också fallet när det gäller elektroniska spel, speciellt då denna övergripande term sedan kan delas in i underkategorier såsom datorspel, TV-spel, arkadspel och bärbara spel, som alla har sina egna historier och till en viss del började växa fram samtidigt, inspirerade av varandra, men utan någon direkt linjär progression från en kategori till nästa. Om vi fokuserar på endast TV-spel, det vill säga, interaktiva spel i form av en maskin kopplad till en TV-apparat, är det dock ganska allmänt vedertaget bland spelhistoriker att uppfinnaren av det första exemplet på mediet, ”TV-spelens fader”, hette Ralph Henry Baer, född 1922, död 2014. Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Ralph H. Baer”

Nördfavorit – Nyota Uhura

Nichelle Nichols som Uhura i originalserien.Rymdskeppet Enterprises kommunikationsofficer, som i Star Trek-originalserien endast var känd som Uhura, men som sedermera också fått det vackert klingande förnamnet Nyota, är kanske idag mest känd för sitt symboliska och historiska värde. Att en svart kvinna hade en så framträdande roll i en TV-serie som Uhura hade i Star Trek på 60-talet anses av många som ett stort steg framåt för framställandet av svarta människor i populärkultur, och det finns en hel del historier relaterat till detta. Uhura-skådespelerskan Nichelle Nichols var till en början tveksam till om hon skulle fortsätta med rollen efter TV-seriens första år, men uppmanades att fortsätta av ingen mindre än Martin Luther King, Jr., då denne tyckte att hon var en viktig förebild. Whoopi Goldberg, som sedermera skulle spela karaktären Guinan i Star Trek: The Next Generation, minns att när hon var liten så blev hon väldigt överraskad när hon såg Uhura för första gången, då hon aldrig tidigare hade sett en svart kvinna på TV i någon annan roll än hembiträde. Och sedan finns ju det kontroversiella avsnittet där Uhura och Kapten Kirk kysser varandra, och även fast de blev tvingade till det av elaka utomjordingar rörde det upp känslor då det var en av de första gångerna en svart person och en vit person kysstes på TV i USA. Extra roligt med det är att Nichols och Kirk-skådespelaren William Shatner medvetet saboterade försöken att filma en alternativ scen utan kyssen. Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Nyota Uhura”

Nördfavorit – Kyle Katarn

Kyle Katarn med sin favoritpistol.Star Wars är fullsmockat med nördfavoriter, och många av dem kommer inte från filmerna, utan från de böcker, serier, spel och annat krimskrams som utgör filmseriens famösa ”expanded universe”. En nördfavorit som har sitt ursprung där är huvudpersonen i spelserien med FPS som antingen kallas Dark Forces eller Jedi Knight. Ni kommer fatta förvirringen över seriens namn när ni ser titlarna på spelen, men det viktiga med dem är i alla fall att de alla har att göra med Kyle Katarn. Man skulle till och med kunna kalla serien för ”Kyle Katarn-spelen” om man så vill. Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Kyle Katarn”

Nördfavorit – Catwoman

Catwoman i modern kostym.Ett sätt på vilket Batman skiljer sig från många andra superhjältar är att han inte verkar ha någon konstant återkommande flickvän, likt Stålmannens Lois Lane eller Spider-Mans Mary Jane, för att nämna två av de mest klassiska exemplen. Och visst, Batmans alter ego Bruce Wayne är för det mesta tänkt att vara en sorglös playboy, som hoppar från en kvinna till nästa utan några djupare förhållanden (även om det ursprungligen verkar ha varit tanken att han skulle ha en reguljär flickvän i form av en kvinna vid namn Julie Madison, och en tid var reportern Vicki Vale ett återkommande romantiskt intresse). Men saken är ju den att Bruce Wayne, till skillnad från Stålmannens Clark Kent eller Spider-Mans Peter Parker, ofta har sagts vara en figur som Batman maskerar sig som, och inte tvärtom. Och när Batman är Batman finns det åtminstone en kvinna som kan sägas vara hans klassiska kärleksintresse, nämligen mästertjuven Selina Kyle, alias Catwoman. Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Catwoman”

Nördfavorit – Kungen i gult

Kungen i gult, illustrerad av Chambers själv.Författaren Robert W. Chambers (1865-1933) var tämligen produktiv under sin livstid, och hans böcker lär också ha sålt hyfsat bra, men numera är det egentligen bara en bok han är känd för, och det främst i de nördigare kretsarna: The King in Yellow, som gavs ut 1895. Boken är, likt många andra av Chambers böcker, en samling kortare noveller, och det är egentligen bara de fyra första som har direkt med titeln att göra, även om resten ändå har vissa tematiska likheter. Titeln syftar på en fiktiv pjäs med samma namn, som när den i tryckt form läses av personer i novellerna driver dem till olika typer av galenskap. Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Kungen i gult”

Nördfavorit – Elaine Marley

Närbild på Elaine från det första spelet.I spelet The Secret of Monkey Island, det första i den famösa serien med klassiska humor-äventyrsspel, håller huvudpersonen Guybrush Threepwood som bäst på med att försöka bli pirat när han stöter på guvernören på Mêlée Island, en kvinna vid namn Elaine Marley. De båda blir en smula förälskade i varandra, men kort därefter blir Elaine kidnappad av spökpiraten LeChuck som är besatt av att gifta sig med henne. Elaine var alltså i det första spelet i serien en ganska typisk kvinnlig spelfigur, kidnappad av ärkeskurken och i behov av räddning av hjälten, men hade åtminstone en del skinn på näsan och en viss auktoritet då hon var guvernör över en ö fullsmockad med råbarkade sjörövare och annat löst folk, och i slutändan visade det sig att hon egentligen inte behövde Guybrushs hjälp för att kunna fly från LeChuck, något som hon i senare spel också ytterst sällan behövt. Det var dock i uppföljaren till det första spelet som Elaine började bli riktigt intressant. Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Elaine Marley”

Nördfavorit – Tyko Jonsson

Den glöggfryntlige Tyko Jonsson.En av många trevliga saker med julen är de många trevliga TV-programmen, och ett av de trevligaste av dessa program är Per Åhlins och Tage Danielssons tecknade film Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Och det bästa med Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är Karl-Bertils stränge fader, varuhusdirektören Tyko Jonsson, vars röst görs av Toivo Pawlo.

Tyko uppfylld av julilska.Det är ju Karl-Bertil som är sagans huvudperson, men ärligt talat har han inte så många intressanta repliker, mest en massa godhjärtade uttalanden om att ta från de rika och ge till de fattiga och sådant hippietrams. Utöver Tage Danielssons berättarröst är det den hetlevrade kapitalistgubben Tyko som levererar de flesta av de allra roligaste och mest minnesvärda replikerna i filmen, och därför har han sakta men säkert blivit åtminstone en nördfavorit för mig. Jag menar, vem kan tycka illa om en man som säger saker som:

 ”Vad sa du att du gjorde sa du?”

 ”Åh den stackars mannen, han ser nog också på TV!”

 ”Jag har närt en kommunist vid min barm!”

 ”Ska du lukta på glöggen, pojke?”

 ”Sa och sa… det var ju min tallrik!”

 …och naturligtvis orden som får bli Markera som Olästs julhälsning för i år:

Tyko med sin oduglige kommunist till son.

”En synnerligen God jul tillönskar jag dig, min välartade son!”

Publicerat av Fredde Per Åhlin

Nördfavorit – Amber Torrelson

Amber: Project Edens ansikte (trots att hon inte har något).Project Eden är ett relativt obskyrt datorspel, utvecklat av spelföretaget Core Design, som kanske mest är känt för att de hittade på Tomb Raider. Project Eden verkar inte ha blivit någon lika stor succé som Lara Crofts äventyr, men jag skulle inte säga att det beror på att det är något genomuselt spel. Med detta sagt finns det saker i det som kunde ha gjorts bättre, om spelskaparna bara hade beaktat en av spelets huvudpersoner, nämligen den stora biffiga cyborgen Amber Torrelson. Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Amber Torrelson”

Nördfavorit – Yoda

Yoda: En respektabel mupp?Star Wars är fullt med muppar. Eller ja, ”muppar” är egentligen ett ganska specifikt officiellt varumärke för en specifik typ av handdocka, och dess skapare Jim Henson var aldrig inblandad i Star Wars-filmernas skapande annat än som konsult och rådgivare. Men det finns ändå gott om figurer i den fantasifulla filmserien som är åtminstone muppaktiga. Ta Jabbas husdjur i Return of the Jedi (som har det skojfriska namnet Salacious B. Crumb), få varelser är så muppig som den. Alla de mysko utomjordingarna i cantinan i A New Hope är också mer eller mindre muppiga, och till och med Chewbacca kan kanske sägas ha smått muppaktiga drag. Och vad är egentligen Jar Jar Binks om inte en stor jobbig datoranimerad mupp? Att använda denna typ av dockor eller masker för att framställa de mer märkliga och/eller humoristiska figurerna i Star Wars-universumet har visat sig fungera bra, men filmernas största bedrift är ändå att kunna ge vissa av dem en viss genuin värdighet och respekt, bortom flams och trams. Och den värdigaste muppen av dem alla är Yoda.

Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Yoda”