Vem spelar skurken? – Riddler

riddlerRossVi vandrar vidare längs Batmans långa lista av intressanta fiender och finner oss hos en personlig favorit. Nämligen Edward Nigma, alias The Riddler. På svenska känd som Gåtmästaren eller bara Gåtan. Faktum är att många författare även har uppmärksammat det otroliga sammanträffandet att en man vid namn Edward Nigma (E. Nigma – enigma) beslutat sig för att specialisera sig på gåtor och gjort efternamnet till ett taget sådant. I dess fall är Edwards riktiga efternamn Nashton.

I serietidningarnas värld debuterade Riddler redan 1948 och har hemsökt Batman sedan dess. Sitt första framträdande utanför det mediet gjorde han dock först 1966 i TV-serien Batman. Vem kommer inte ihåg dess vinjett? Där spelades Nigma utav komikern och skådespelaren Frank Gorshin och det är på hans tolkning av Riddler som många av de andra som iklätt sig rollen baserat sina. Gorshins Riddler svängde mellan att vara lekfull och tokig med viljan att utmana Läderlappen snarare än att faktiskt undslippa eller rent av besegra honom och ett genuint planerande lugn som trots seriens extremt lättsamma och till och med fåniga ton kunde få honom att verka riktigt hotfull.

Fortsätt läsa ”Vem spelar skurken? – Riddler”

Veckans nördfavorit – The Mask

De flesta av oss känner nog till The Mask, även känd som Bighead, från filmen med samma namn med Jim Carrey i huvudrollen som den mesige Stanley Ipkiss. Stanley hittar en dag en mystisk trämask som när han tar den på sig förvandlar honom till en galen grönhudad skojare med så gott som obegränsade krafter. Senare gjordes det en tecknad TV-serie baserad på filmen, samt en filmuppföljare (utan Jim Carrey) som brukar anses som en av världens sämsta filmer någonsin.

Den ursprungliga filmen var dock baserad på en serietidning med samma namn (publicerad av Dark Horse), och läser man denna upptäcker man snart stora skillnader. I serien är Stanley bara den första av många att bära masken, och han blir på ett ganska snöpligt sätt dödad av sin flickvän när hon upptäcker maskens förmågor. Vilket kanske är lika bra då serieversionen av Stanley knappast är lika sympatisk som filmversionen, han använder mest masken till att brutalt hämnas på diverse ovänner, ohyfsade bilmekaniker, gamla lärarinnor, etc., innan han begår massaker på en massa poliser som förgäves försöker stoppa honom. Det antyds dock att detta är ett resultat av att masken förändrar Stanleys personlighet, även när han inte bär den, och sakta men säkert gör honom beroende av den. Masken är alltså som en sorts drog, ju mer man använder den, desto mer vill man använda den.

Men som sagt, Stanley dör, och resten av serien handlar om hur masken vandrar från person till person, allt som oftast med våldsamma och tragiska konsekvenser. Mannen som försöker få stopp på ”Bigheads” (det kollektiva namnet som de olika maskbärarna får av folk som tror att de alla är samma person) härjningar är polislöjtnanten Kellaway, som själv har fått uppleva hur det är att bli beroende av masken, men lyckats slita sig från dess grepp. Utöver Kellaway kan Bigheads ”ärkefiende” sägas vara den jättebiffige (och till synes stumme) maffiatorpeden Walter, som tycks kunna ta hur mycket stryk som helst utan att klaga. Detta gör honom till en utmärkt motståndare till maskens olika inkarnationer då dessa kommer på massvis med kreativa sätt att skada människor, dock utan någon nämnvärd effekt på Walter.

Den stora skillnaden mellan filmen och serien är att serien är betydligt mer våldsammare och blodigare, dock inte utan en hel del humor. En av Bigheads mer udda förmågor är att han kan ta sig skepnaden av en vanlig person, men ofta avslöjar sitt sanna jag genom att slita av sig människoansiktet på ett synnerligen blodigt vis. I övrigt använder han mest sina smått gudalika krafter till att trolla fram diverse vapen och går bärsärkagång på allt som kommer i hans väg, med vissa variationer beroende på vem som bär masken. Ett återkommande tema är att någon försöker använda masken för att göra gott som någon sorts superhjälte (vilket Ipkiss gör i filmen och TV-serien), men detta slutar för det mesta ändå med att personen tappar kontrollen över Bighead och antingen dör eller gör sig av med masken.

Så för den som gillade filmen eller TV-serien (själv tyckte jag båda vara ganska roliga när jag var yngre) kan det vara värt att ta sig en titt på den ursprungliga serien, åtminstone om man inte ogillar lite splatter då och då.

Publicerat av Fredde