Jul i ingenmansland

JulfredenfotoDet finns många historiska anekdoter som egentligen inte är så spektakulära som de framställs. Många historiker som efterforskar dem upptäcker att de saknar belägg, är överdrivna, eller rentav påhittade i efterhand, ofta av någon med en politisk agenda, eller bara på samma sätt som rykten överlag förändras när de berättas från mun till mun. En historisk händelse som jag dock tycker aldrig har förlorat sin magi, som fortfarande framstår som unik och fascinerande, trots att vissa detaljer i den kanske överdrivits genom åren sedan den hände, är ”julfreden” som inträffade på västfronten i första världskriget år 1914.

Fortsätt läsa ”Jul i ingenmansland”

Attji attji attji prosit!

TomtegubbensnuvaI år finns det en julsång som jag tycker har lite extra relevans, nämligen Tomtegubben som hade snuva (även känd som ”En liten tomtegubbe satt en gång”), skriven av Felix Körling år 1915. Likt flera andra sånger vi associerar med julen kanske den rent tekniskt inte kan klassas som en julsång, då den ju inte handlar om julfirande, och tomtegubben i texten syftar på det gamla svenska mytologiska väsendet ”tomte”, även känt som ”hustomte”, snarare än jultomten. Det har dock inte hindrat den från att förekomma på otaliga julskivor genom åren. En tidig inspelning av Lisbeth Bodin gavs ut 1950, men jag tycker den är lite för gullig och sötsliskig. Mycket trevligare är då denna jazziga version av Claes Jansson. Men den version som jag växt upp med, och som därmed är min favorit, framfördes av Lasse Brandeby under sitt alias Kurt Olsson, tillsammans med den underbara Damorkestern, på den klassiska julskivan ”Julkurt med Damorkestern” från 1990:

Ha en god jul allesammans, och låt oss hoppas att vi alla kan säga ”hoppsansa, nu blir jag bra!” nästa år.

Publicerat av Fredde Tomtenysavatar

Läderlappars odörer och rödhakars avkommor

Jingle bells, Batman smells

Robin laid an egg

The Batmobile lost its wheel

And the Joker got away, hey!

JingleBellsDenna skojiga lilla sång, en parodi på den klassiska julsången ”Jingle bells”, på svenska känd som ”Bjällerklang” (och ursprungligen med titeln ”One horse open sleigh”) är en bit nördhumor som troligtvis är känd bland många icke-nördar också. Texten finns i många olika varianter, till exempel ”The Joker stole the Batmobile, and the Penguin got away”, vilket har att göra med det intressanta faktum att ingen vet vem som är dess ursprungliga skapare. Det är lätt hänt att man tror att det var någon på DC Comics som hittade på sången då den ju handlar om en av deras mest kända superhjältar (och den har naturligtvis förekommit i en och annan gång i exempelvis tecknade filmer och dylikt med Batman). Men vad jag har kunnat se på internet är så inte fallet, utan sången har högst troligast sitt ursprung hos något finurligt barn som en gång hittade på den, kanske inte i den formen vi känner den idag. Den har sedan spridit sig från mun till mun och ändrats och varierats på otaliga sätt (jag har till exempel hört talas om en variant som slutar med raderna ”Santa Claus lost his drawers over the motorway”), vilket kanske inte är så förvånande då den är både lätt att lära sig och rolig att sjunga. De tidigaste kända omnämnanden av någon variant av sången kommer från 60-talet, så det är troligt att det kan ha varit i samband med Batman-TV-serien med Adam West i titelrollen som någon hittade på den (den dyker dock faktiskt aldrig upp i den TV-serien, trots att den skulle passat perfekt).

Jag fick en ny uppskattning för sången när jag lärde mig dess ursprung (eller snarare dess avsaknad av ursprung). Den är en del av det kollektiva nördmedvetandet, en liten bit kultur som gått i arv och förändrats från generation till generation, likt så många andra folksånger och folksagor. Man skulle till och med kunna kalla den en ”meme”, som växte fram innan internet var uppfunnet, och som lever vidare än idag. DC Comics må äga Batman, men de äger inte en av de mest omtyckta sångerna om honom.

God jul, se till att duscha innan ni går på julfest, och kolla så att vinterdäcken sitter fast ordentligt!

Publicerat av Fredde Julbatmanavatar

Snö i väster och öster

KinasnoJulhälsningen detta år handlar kanske inte direkt om julen, men dock om en sak som de flesta av oss associerar med julen: Snö. Detta är något som förekommer runt om i världen, även i Kina. I den klassiska kinesiska romanen Färden till västern, skriven av Wu Cheng’en, stöter huvudpersonerna, buddhistmunken Xuanzang (även känd som Tripitaka) och hans följeslagare (av vilka den främste är den sluge apan Sun Wukong, känd under väldigt många andra namn), vid ett tillfälle på en demon som försöker lura dem genom att låta det snöa väldigt intensivt. Romanen innehåller ett flertal dikter av olika längd som beskriver saker i den, och snön beskrivs på följande sätt (i översättning av Göran Malmqvist):

Mörka moln skockas i rymden,
gråa dimmor tätnar.
Mörka moln skockas i rymden:
den kalla vinden vrålar!
Gråa dimmor tätnar:
marken täcks av snö!
I sanning!
Blommor med sex kronblad:
varje blad en svävande ädelsten.
En skog av tusen träd:
varje träd är smyckat av jade.
Nu samlas mjöl i väldiga mängder
nu hopas salt i mäktiga drivor!
Den vita papegojan förlorar sin prydnad,
den bländvita tranan är ej längre unik.
Floderna i Wu och Chu har stillats,
plommonträden i södern knäcks under snön.
Tre miljoner drakar av jade har förlorat striden,
deras avslitna fjäll och brustna brynjor virvlar i skyn.
Barfota vandrar Dongguo i snön,
Yuan An vägrar att lämna sin säng;
den flitige Sung Kang läser vid skenet som snödrivan kastar.
Var finns nu Ziyous snöhöljda båt,
Wang Gongs praktfulla kappa av trandun
och filten som Su Wu tvangs äta?
Böndernas gårdar synes byggda av silver,
landskapet synes ha knådats av jade.
Ett mäktigt snöfall!
Likt pilhängen lägras det på bron,
likt päronblom täcker det taken.
Likt pilhängen lägras det på bron,
när fiskaren hänger sin vassdräkt där.
Likt päronblom täcker det taken,
när gamlingen bränner stubbved i stugan.
Färdmän kan inte köpa något vin,
gråhårsmän letar förgäves efter plommon.
Snöflingorna yr som fjärilsvingar,
ett gåsdunstäcke skärs upp och skakas i vinden.
Vinden tar fatt i den yrande snön,
drivorna täcker vägar och stigar.
Kylan tränger genom fönstrens gardiner,
ingenting kan hejda den kalla vinden.
Förebud om riklig skörd svävar ner från Himlen,
till fromma för alla som lever härnere.

Ha en god jul, med eller utan snö!

Publicerat av Fredde Kungmarkattaavatar

Vad vore julen utan rap?

Och då menar jag inte den sorten som kommer efter att ha druckit för mycket julmust, utan den käcka pratmusiken med feta beats som borde ligga alla nördar varmt om hjärtat. Det går nog att gräva fram många skojiga hiphoplåtar med jultema, men jag tänkte ta en titt på tre som jag tror kan sägas vara de mest kända, och som tillsammans visar vilket variation det faktiskt finns i rap. Den ”snällaste” av de tre är nog faktiskt Christmas in Hollis av de glada gossarna i Run-D.M.C. Rösterna kanske låter kaxiga och tuffa, men texten är egentligen en ganska typisk skildring av en mysig jul, avslutad med en glad julhälsning. Fortsätt läsa ”Vad vore julen utan rap?”