Det finns mycket som kan diskuteras och kritiseras kring hur psykisk ohälsa skildras i superhjälteserier (något som de förvisso har gemensamt med mycket annan populärkultur). En av de mest uppenbara sakerna är att majoriteten av de personer med psykologiska problem som dyker upp i superhjältarnas värld är skurkar (även om det finns vissa anmärkningsvärda fall bland hjältarna, till exempel Hulken, Batman, och säkert några andra som jag inte kommer på just nu). Som bäst är det skurkar med någon sorts störning som får dem att uppföra sig på konstiga sätt (till exempel Riddlers besatthet av att lämna ledtrådar till sina brott i form av gåtor), men väldigt ofta är de livsfarliga, mordiska galningar. En konsekvens av detta är att serierna ofta får en något pessimistisk syn på möjligheterna att faktiskt behandla psykisk ohälsa, av den enkla anledningen att om de galna skurkarna blev ”botade”, eller åtminstone kunde göras ofarliga, så skulle man inte kunna göra serier där superhjältarna slåss mot dem längre. Ta en skurk som Two-Face, exempelvis. Det finns massor med serier som handlar om hur han genomgår psykologisk behandling, och samtidigt får sitt sargade ansikte lagat med plastikkirurgi, så att hans ursprungliga personlighet som den godhjärtade Harvey Dent återställs. Men dessa historier slutar så gott som alltid med att hans ansikte återigen blir skadat (antingen genom en olycka eller av honom själv) och han återgår till galenskap, så att Batman återigen måste kämpa mot honom. Fortsätt läsa ”DC:s dummaste psykologer”
Vem spelar skurken? – Bane
Likt vår förra studie kommer den här artikeln beröra en karaktär som såg dagens ljus först på 90-talet. En karaktär vars namn stavas likadant både på svenska och på engelska. Jag talar naturligtvis om Bane.
Bane skapades så sent som 1993 för att fungera som huvudskurken i historien Knightfall. Tanken var att Batman skulle möta sin like (eller sin ”baneman” om man så vill) både i fysisk styrka och i intelligens och således försättas ur spel under en längre period. Detta åstadkom man genom att låta Bane bryta Batmans rygg, vilket också gav honom titeln ”The Man Who Broke the Bat”. Banes urspsrung speglar till viss mån Batmans eget men där Batman valde att träna och förbereda sin kropp hade Bane inget annat val. Han fick överta sin fars fängelsestraff redan vid barnsben då fadern smet från rättvisan i det fiktiva Centralamerikanska landet Santa Prisca och var helt enkelt tvungen att bli stark och smart eller bli dödad. För att vidare förstärka sin fysiska styrka tog Bane preparatet Venom, en drog som introducerades i kroppen intravenöst via tuber bland annat i hans huvud och som ökade hans styrka och kroppshydda till övermänskliga proportioner.
Batman repade naturligtvis sig och sin skadade rygg efter ca ett år och lyckades tillslut besegra Bane och sedan dess har Bane dykt upp sporadiskt, oftast som musklerna i någon grupp av superskurkar men författarna har ofta svårt att skriva intressanta historier för honom som inte berör hans introduktion. Har man en gång besegrat sin ärkefiende är det svårt att fortsätta vara intressant om man är en skurk.