Jag är ganska bra på att inte bestiga berg. Jag har i mitt liv varit i närheten av massor av berg men jag har bestigit ytterst få av dem. I Killarney på Irland vandrade jag, Ande, Argelius och vår kompis Hugo en gång till foten av ett berg bara för att vända igen och sätta oss på en pub istället – och vi hade till och med packat en matsäck! Detta förändrades en smula när jag för tre år sedan besteg ett berg i Nikko i Japan tillsammans med Argelius, men det var mest för att berget var i vägen och inte för att jag kände något speciellt behov att bestiga det. Därför kan man säga att dagens strapats inte direkt hörde till vanligheterna för mig.
Följande korta text nedtecknades på ett berg: