Carmack-RPG: Spel för sin plattform

NokiaSnakeDet har nog inte undgått någon att mobiltelefonen blivit en större och större plattform för elektroniska spel, vilket bland många andra skäl till en viss del beror på dess tekniska utveckling. De modernaste mobilerna kan vid det här laget producera ganska hyfsad 3D-grafik, och även mer primitiva sorter klarar av att köra spel med snygg 2D-grafik och välgjorda spelmekanismer. Det finns dock en teknisk utmaning med mobiltelefoner som spelplattform som verkar ha hängt med dem ända sedan dess början, på den tiden då de hade små monokroma skärmar och det mest avancerade spel man kunde spela på dem gick ut på att styra en orm som äter prickar: Kontrollmöjligheterna. För de som inte minns det brukade mobiltelefoner en gång i tiden ha en knappsats med siffror, och detta visade sig snart inte vara det ideala sättet att styra många spel som fungerar utmärkt på andra spelmaskiner såsom datorer och TV-spelskonsoler. I och med att telefonernas prestanda utvecklades gjordes försök att porta över många klassiska spel, men även om de tekniskt sett kunde köras på mobilerna var de ofta frustrerande svåra att styra. Detta gällde främst spel med action i realtid som kräver snabba reaktioner, såsom plattformsspel, FPS och RTS. Problemet var att en knappsatts med små, tätt sittande knappar som ofta var lite sega att trycka ner inte fungerade för snabba, komplexa och precisa manövrar. Telefonerna var ju också tänkta att hållas i enbart en hand, att försöka ha två tummar på den för att styra rörelser med en och trycka på skjutknappen/hoppknappen med den andra var inte lätt. Många av dessa problem finns fortfarande nu när vi gått över till pekskärmar som styrsättet på mobiler. Eftersom skärmen nu fungerar som både stället vi ser spelet och stället där vi styr det genom att trycka på den blir det ofta struligt att spela ett spel med komplexa kontroller om man måste ha händerna överallt på skärmen. Avsaknaden av taktillitet i en pekskärm är också ett problem, det vill säga du känner inte av fysiska knappar som trycks ner, vilket gör att du måste titta på knapparna på skärmen istället för på vad som händer i spelet. Det går naturligtvis att göra bra spel med dessa begränsningar ändå (annars hade inte mobiltelefonen blivit en sådan stor spelplattform som den uppenbarligen är), till exempel i form av actionspel som styrs av bara en knapp (exempelvis den vid det här laget klassiska mobilgenren ”runners”), eller lugna spel där man kan ta sin tid och tänka igenom hur och var man ska trycka innan man gör det (exempelvis Angry Birds). Men att bara rakt av porta ett klassiskt dator- eller TV-spel med många knappkombinationer som snabbt måste tryckas, såsom Super Mario Bros. eller Street Fighter, blir ofta mindre lyckat. Fortsätt läsa ”Carmack-RPG: Spel för sin plattform”

The Glory of Heracles: Nu helt på engelska!

HeraclesIVI slutet av 2016 hände äntligen en sak som jag sett fram emot länge: Fan-översättningen till engelska av det japanska spelet The Glory of Heracles IV släpptes äntligen för nerladdning. Översättarna påstår att arbetet med översättningen har pågått till och från under hela 13 år (eftersom spelets kodning visade sig vara vansinnigt svår att hacka för att kunna sätta in den engelska texten), och även om jag nog inte väntat på den så länge har det ändå varit under många år som jag besökt deras hemsida för att få veta hur långt de kommit med den. Att översättningen nu är färdig gör mig inte bara glad för att jag äntligen får möjlighet att spela detta spel, utan även för att de innebär att alla spel i The Glory of Heracles-serien nu är översatta. Fortsätt läsa ”The Glory of Heracles: Nu helt på engelska!”

Min Dragon Quest-quest

Äntligen!

Året var 2007, och jag var orolig. Jag hade spelat mig igenom Dragon Quest-spelen, fram till Dragon Quest VII till PlayStation, och skulle påbörja Dragon Quest VIII. Detta senaste spel i serien var till PlayStation 2, och var minst lika bra, till och med bättre, än föregångarna. Men det faktum att Dragon Quest-spelen hade övergivit Nintendos konsoler och nu verkade vara helt lierat med Sonys maskiner oroade mig. Skulle jag, när jag var klar med VIII och ville börja på IX, bli tvungen att inhandla en svindyr PlayStation 3? Minns att vid den tiden så var PlayStation 3 fortfarande en konsol som inte hade det bästa ryktet och saknade något överflöd av bra spel. Sonys pinsamma presskonferens året innan var fortfarande i mångas minnen, så även mitt. Jag älskade ju Dragon Quest, men älskade jag det så mycket? Fortsätt läsa ”Min Dragon Quest-quest”

Game Computer: Den bortglömda konsolen

Jag tycker det är något märkligt att TV-spelskonsolen Game Computer verkar ha fallit i glömska bland många spelnördar. Det kan i och för sig ha att göra med att Nintendo hade dominans på spelmarknaden under 80-talet, men med tanke på de många utmärkta spel som gavs ut till Game Computer så är det synd och skam att den inte fått mer uppmärksamhet. Redan det tidiga Cosmic Gate från 1984 (en konvertering av arkadspelet med samma namn) visade tecken på framtida storhet hos utvecklaren Tomato, och den senare uppföljaren Star Prince är fortfarande ett av de bästa klassiska shoot ‘em up-spelen någonsin.

Sedan har vi ju karaktären som nästan kan beskrivas som Game Computers maskot, dess motsvarighet till Mario: Haggle Man. Spelen Robot Ninja Haggle Man, Robot Ninja Haggle Man 2 och Robot Ninja Haggle Man 3 är alla plattformsspel som håller än idag, med innovativa sätt att ta kål på fiender och text som naturligtvis blev dåligt översatt till engelska och därmed fortfarande leder till ett och annat skratt (”Your adventure is not end!”). Undrar om man kan hoppas på att skaparna, spelföretaget Gears, kan tänka sig en modern remake, likt Mega Man eller Binoic Commando?

Och för de som spelat dem anses nog spel som Guadia Quest och till och med Rally King som klassiker som står sig väl mot NESens motsvarigheter. Det är som sagt synd att det inte är många som känner till Game Computer, kanske har det att göra med att den enda speltidningen som uppmärksammade den när det begav sig var den tämligen obskyra GameFan Magazine (inte att förväxla med den betydligt senare Diehard GameFan Magazine).

Det finns dock hopp i sikte, företaget XSEED Games har gjort en samlingsvolym av de bästa Game Computer-spelen till Nintendo DS, kallad Retro Game Challenge. Jag har själv inhandlat ett ex och kan varmt rekommendera det till alla med intresse för retro-spel, eller bara bra spel i allmänhet. Och om tillräckligt många köper den så kommer kanske även uppföljaren att släppas i väst, med spel till både Games Computer och dess uppföljare, Super Game Computer, och även en del konkurrerande konsoler såsom ENTER-M2000 och MASA-X.

Men om ni ursäktar mig så ska jag nu gå och läsa lite gamla hederliga silver age-serier med The Sentry och lyssna på några Spinal Tap-skivor. Glöm inte Game Computer, det är en av de bästa konsolerna som ingen verkade bry sig om.

Publicerat av Fredde