Den senaste filmen om den plågade Vietnamveteranen John Rambo, spelad av Sylvester Stallone, gick igenom en del turer innan den till slut spelades in och släpptes. Det märkligaste var nog när planen var att filmen, då med titeln ”Rambo V: The Savage Hunt”, skulle handla om hur Rambo tillsammans med en grupp elitsoldater kämpade mot ett genetiskt modifierat monster, alltså i princip ”Rambo vs Predator”. Det skulle definitivt ha varit en annorlunda historia än i de tidigare Rambo-filmerna, men å andra sidan har ju filmserien tidigare genomgått åtminstone ett ganska radikalt skifte i sin ton, från relativt småskalig thriller till hejdundrande actionfilm. Monsterfilmen blev det dock till slut inget av, utan istället fick vi Rambo: Last Blood, en film som jag efter att ha sett trailern inte hade några speciellt höga förväntningar på. Men eftersom jag har ett visst intresse av karaktären John Rambo, och har skrivit om hur han framställts i de tidigare filmerna här på bloggen, kände jag ändå att jag ville titta på filmen och se om den kommer med några nya insikter om Rambos själsliga smärta. I vanlig ordning vill jag utfärda en spoilervarning, även om jag inte kommer att gå in i detalj på vad som händer i filmen. Fortsätt läsa ”Rambo: Last Blood – En recension”
Nördfavorit – John Rambo
En av Sylvester Stallones mest ikoniska roller är den som John James Rambo, en karaktär som av många ses som själva sinnebilden för den macho-fyllda actionhjälten: en muskulös, butter soldat som med ett stort maskingevär massakrerar massvis med fiender, alternativt smyger runt i djungeln och dödar fiendesoldater en efter en utan att de kan hitta honom. Rambo är dock också en karaktär som är intressant bortom det våld han utför, då det finns en psykologisk aspekt i honom som tolkats på flera väldigt olika sätt i de olika filmerna han medverkat i. Det finns någonting som är fel i Rambo, någonting som gör att han aldrig verkar kunna vara riktigt nöjd med sitt liv, en smärta han inte verkar kunna bli kvitt. Eller kanske kan han det. De olika inkarnationerna av karaktären verkar alla ge olika svar på frågan ”vad är fel med John Rambo?”
Fortsätt läsa ”Nördfavorit – John Rambo”Vad är det de leker med egentligen? Del 2: Uppenbara snedsteg
I ett tidigare inlägg här på bloggen funderade jag över hur vissa leksaker kan få en annan innebörd om man är insatt i medierna bakom dem. Om man till exempel har en actionfigur av Batman så kan den i en vuxen person som känner till karaktärens tragiska ursprung med mördade föräldrar och hans kamp mot diverse livsfarliga galningar inge helt andra känslor än i en yngre person som bara tycker den ser häftig ut. Och vissa leksaker balanserar på gränsen för vad som skulle anses passande för barn, till exempel Lego baserat på Indiana Jones, arkeologen som slåss mot nazister och präster som sliter ut folks hjärtan. Ibland finns det dock leksaker som inte balanserar på gränsen utan helt enkelt glatt överskrider den.
I dessa fall brukar det handla om leksaker baserade på någonting som definitivt inte riktar sig till barn. Några exempel är nog nödvändiga, låt oss börja med Alien. Ni vet, skräckfilmen med både bloddrypande chocker och krypande rädsla i klaustrofobiska utrymmen, för att inte tala om diverse oroande psykosexuella undertoner. Perfekt material för att göra leksaker av! Det tänkte i alla fall leksaksföretaget Kenner, och försökte sälja en stor plastfigur av filmens titelmonster i leksaksaffärer. Föga förvånande blev det ingen större succé, och de lade ner planerna på att göra actionfigurer av de andra karaktärerna i filmen (fast prototyper av dessa har hittats). Fortsätt läsa ”Vad är det de leker med egentligen? Del 2: Uppenbara snedsteg”
Markera som oläst 