Det händer inte lika ofta nu som förr, men då och då när jag surfar runt på internet kan jag hitta något märkligt, roligt och obskyrt som ingen, eller bara ett fåtal personer, verkar känna till. Något som inte blivit en populär mem eller delats av miljoner personer på sociala medier, vilket förvisso kan vara förståeligt med tanke på hur oerhört mycket material det finns på nätet, som ständigt tävlar om människors uppmärksamhet. Förr brukade jag oftast bara ta del av dessa obskyra märkligheter, skratta åt dem för stunden, eventuellt bokmärka dem och sedan gå vidare i surfandet. Men på senare tid har jag blivit mer intresserad av att försöka dokumentera och bevara udda internet-fenomen om jag tror att risken är stor att de kommer försvinna efter några år. Jag har själv erfarenhet av att dra mig till minnes någon rolig bild, videoklipp eller text jag tagit del av för några år sedan, men som jag nu inte längre kan hitta trots enträget sökande. Och jag får känslan av att sådant kan komma bli mer vanligt i framtiden, i och med hur stor del av internet-media som nuförtiden består av sociala medier och andra typer av webbplattformar, där texter och bilder när som helst kan försvinna av olika anledningar. Det är jämförelsevis svårare att hitta något gammalt roligt eller intressant man sett på Facebook, Discord eller till och med YouTube, än om det var på en gammaldags hemsida (speciellt eftersom det senare ofta går att hitta via den fantastiska tjänsten Internet Archive). Speciellt om det som sagt är något obskyrt, som inte uppmärksammats av internet i stort. Fortsätt läsa ”Pingu-beskrivningarna: Värda att bevara?”
Ormen i djupet: Sagan om en jättelik gud
Våra kunskaper om gammal nordisk mytologi är på många sätt ganska fragmentarisk. Vi har förvisso en hyfsat bra överblick över några av de centrala gestalterna och deras förehavanden, såsom gudarnas härskare Oden, åskguden Tor, kärleksgudinnan Freja, den listige Loke, och diverse andra av ”asarna”, det gudomliga folkslaget, tack vare texter som till exempel Eddan (som finns i två versioner, den poetiska Eddan och den prosaiska Eddan). Men dessa texter är ingen komplett sammanställning av alla de nordiska myter och gudahistorier som säkerligen funnits, och många av dem (inklusive den prosaiska Eddan) är skrivna långt senare av personer som inte faktiskt trodde på dem, så att man kan ifrågasätta om de helt och hållet stämmer överens med vad de gamla nordborna egentligen trodde. Det mest intressanta är att många av de nedtecknade berättelserna hänvisar till detaljer från andra berättelser som inte finns bevarade, så att man bara kan spekulera över betydelsen i dessa hänvisningar. Fortsätt läsa ”Ormen i djupet: Sagan om en jättelik gud”
Warhammer 40,000-arméer: Adeptus Mechanicus
En av de mest fascinerande aspekterna med människornas Imperium i Warhammer 40,000 är dess innevånares relation till teknologi. I denna mörka framtid ser folk på även mindre avancerade maskiner som någonting mystiskt, nästan magiskt, med en andlig laddning. Vissa sorters teknologi är till och med bannlysta eller åtminstone strikt reglerade i Imperiet, till exempel artificiell intelligens, som kallas ”Abominable Intelligence” (detta är ytterligare ett av många koncept som Warhammer 40,000-skaparna lånat från Frank Herberts Dune-böcker). Skälet till detta synsätt på teknologi har att göra med mänsklighetens relation till den innan Imperiet skapades. När människor först började resa ut i galaxen och kolonisera andra världar gjorde de det med hjälp av mycket avancerad teknologi, inklusive de legendariska Standard Template Constructs, STC, som var en sorts extremt avancerade datorer som kunde skapa ritningar till vilken typ av maskin som helst om en människa behövde det. Man lyckades också uppfinna robotar med tidigare nämnda artificiella intelligens. Tack vare denna teknologi spred sig mänskligheten långt ut i galaxen, och allt var frid och fröjd ända tills de artificiella intelligenserna på klassiskt science fiction-vis bestämde sig för att göra uppror, vilket ledde till ett långt och blodigt krig. Detta krig åtföljdes av ett antal andra stora katastrofer som fick människornas galaxomspännande välde att brytas ner till isolerade planeter och planetsystem, och en stor del av den avancerade teknologin gick förlorad och glömdes bort, inklusive STC. Imperiets nutida historiker anser att ett skäl till detta sammanbrott var människornas arrogans och att de förlitade sig på teknologi allt för mycket, vilket är skälet till att eran med STC och AI kallas ”The Dark Age of Technology”. Fortsätt läsa ”Warhammer 40,000-arméer: Adeptus Mechanicus”
Warhammer 40,000-arméer: Sisters of Battle
En fråga som man kan ställa sig när det gäller Warhammer 40,000 är ”var är kvinnorna?” Överlag är miniatyrer av kvinnliga soldater ganska ovanliga i spelet, även om de inte är helt frånvarande i fiktionen. Bland de arméer jag hittills beskrivit kan nämnas att eldar beskrivs ha både kvinnliga och manliga soldater, inklusive en typ av Aspect Warriors, Howling Banshees, som sägs så gott som enbart bestå av kvinnor. Med tanke på att de flesta eldar-miniatyrer bär heltäckande rustning och hjälmar är det dock svårt att avgöra om en viss miniatyr är kvinnlig eller manlig. Även Imperial Guard sägs enligt fiktionen bestå av både kvinnor och män, men det är ytterst sällan jag sett någon (officiell) miniatyr av en kvinnlig Imperial Guard-soldat. Orker är ju tekniskt sett könlösa eftersom de förökar sig genom sporer, men verkar ändå konsekvent använda sig av manliga pronomen. När det gäller Space Marines har fiktionen av skäl som inte är helt tydliga etablerat att enbart män kan genomgå den genetiska modifikationen som förvandlar vanliga människor till supersoldater, så Space Marine-arméer består enbart av ”battle brothers” (även om det förekom en del kvinnliga Space Marines i den allra tidigaste versionen av spelet, innan kanon blivit helt etablerat). Hoppet är dock inte helt ute om du vill spela en armé av krigiskt religiösa kvinnor dedikerade till Imperiet, i tunga rustningar med tunga vapen. Då finns nämligen armén som har det officiella namnet Adepta Sororitas, men som för det mesta är känd som Sisters of Battle. Fortsätt läsa ”Warhammer 40,000-arméer: Sisters of Battle”
Nördfavorit – Paul Atreides
Det är lätt att förstå hur speciell huvudpersonen i boken Dune och ett flertal av dess uppföljare är bara genom att lista hans namn. Utöver födelsenamnet Paul Atreides är han också känd som Usul, Muad’Dib, och Lisan al-Gaib och bland hans titlar finns Hertig, Kejsare, Messias, Kwisatz Haderach och Mentat, bara för att nämna några. För folket på ökenplaneten Arrakis är han en legendarisk hjälte som till slut uppnår så gott som gudastatus i hela sitt galaktiska Imperium.
Naturligtvis bör det här ges en spoilervarning till dig som inte läst Dune eller dess uppföljare, vilket är extra passande i detta fall då Paul vet mer än väl hur tråkigt det kan vara att känna till vad som ska hända i förväg… Fortsätt läsa ”Nördfavorit – Paul Atreides”
Gud hatar nördar
Åtminstone om man vill tro Westboro Baptist Church. I år har de valt att inte bara protestera mot begravningar för soldater som dött i krig, mot homosexuellas rättigheter eller mot USA, Kanada och för den delen Sverige i allmänhet utan även mot nördar.
Tanken med protesten (som naturligtvis sker utanför San Diego Comic Con) är tydligen att upplysa världen om att nördar bryter mot det första budordet, ”Du skall icke hava andra gudar…” genom att dyrka bland annat superhjältar.
Trots detta tvivlar jag på att vi nördar behöver oroa oss. Westboro Baptist Church grundades av Fred Phelps och består i princip enbart av hans smått inavlade familj. Cirka 100 individer.
Publicerat av Jönsson (it’s good to be back!) 
Markera som oläst 