Warhammer 40,000-arméer: Necrons

NecronsOriginalJag minns att jag tyckte att sättet på vilket necrons introducerades i Warhammer 40,000 var väldigt spännande. De dök upp för första gången i ett nummer av Games Workshops magasin White Dwarf, i en artikel med regler för deras fotsoldater och en tillhörande beskrivning om att de var en mystisk armé som börjat dyka upp runtomkring i galaxen. Den lilla bakgrund som gavs antydde om att det rörde sig om en sorts uråldriga mekaniska utomjordingar som legat i dvala länge men som nu börjat vakna upp, men mer än så fick vi inte veta. I påföljande nummer av White Dwarf gavs regler för ytterligare enheter till armén, men någon ytterligare bakgrund gavs inte, bara beskrivningar över hur Imperiet reagerar på detta nya hot. Det var först i nästa utgåva av spelet som necrons fick regler för en komplett armé med många olika enheter (och nya miniatyrer som var mycket olika deras ursprungliga), och en detaljerad bakgrund om vilka de är och varifrån de kommer. Denna bakgrund genomgick dock i senare utgåvor en ganska markant retcon, som förändrade deras framtoning ytterligare. Fortsätt läsa ”Warhammer 40,000-arméer: Necrons”

Legenden om planerna till Dödsstjärnan

RogueOneTeaserPosterNär Disney köpte rättigheterna till Star Wars och började planera att ge ut ett flertal nya filmer tog de samtidigt beslutet att i princip ignorera nästan all gammal fiktion som vuxit fram kring de gamla filmerna i form av böcker, serier, spel och allsköns annan media, det som sammantaget brukar kallas ”The Expanded Universe”. Allt detta material fick nu en ny stämpel, ”Legends” (för det vore ju dumt att inte fortsätta sälja de gamla böckerna, serierna, etc. i nya utgåvor) medan Disney har börjat ge ut helt nya böcker, serier och annat som räknas som det nya kanon, det som passar in med de nya filmerna. Det gjorde nog ont i en del nördars hjärtan att se slutet på det gamla expanderade universumet som gett dem så mycket underhållning och nördigheter genom åren, men de flesta av dem förstod nog ändå att det hade varit minst sagt klurigt för Disney att försöka anpassa sina nya filmer till allt det som enligt de gamla böckerna hänt i Star Wars-universumet. I och med att allt gammalt kring-material har raderats från Star Wars-kanon innebär det också att Disney nu har möjlighet att ge sina egna tolkningar på sådant som tidigare beskrivits i det gamla Expanded Universe. Ett av de viktigaste exemplen på detta är nästa kommande Star Wars-film, som har titeln Rogue One: A Star Wars Story, och som ska handla om hur rebellerna lyckades lägga vantarna på planerna till Dödsstjärnan, planerna som sedan blir en central del av handlingen i den allra första Star Wars-filmen. Fortsätt läsa ”Legenden om planerna till Dödsstjärnan”

Är det där fortfarande kanon?!

Jag är inte den som förnekar att en s.k. reboot (när man ”startar om” en serietidning, TV-serie, filmserie, bokserie, etc.) har många fördelar. Det gör det lättare för nytillkomna läsare/tittare att förstå vad som händer, det minskar risken för kontinuitetsfel, och det ger nördarna underlag för diskussioner om huruvida det var bättre före rebooten eller efter. Och har man tur händer det då och då att fiktionens förklaring till rebooten är intressant och underhållande (till exempel DC Comics gamla Crisis on Infinite Earths eller den nya Star Trek-filmen), även om det ibland helt enkelt inte förklaras alls (till exempel de nya James Bond-filmerna, som nog gjorde många gamla fans något förvirrade).

Men det finns ändå något visst med fiktion som hållit på riktigt riktigt länge utan någon reboot. Visst, det är ofta något förvirrande och ännu oftare bara av intresse för de riktigt inbitna nördarna. Det är dock speciellt en sak jag finner riktigt underhållande; det faktum att allt, bra som dåligt, fortfarande är en del av kanon. Och har man riktig tur så refereras det fortfarande också till i senare delar av historien. Fortsätt läsa ”Är det där fortfarande kanon?!”