Alla som har sett filmen Alien och dess uppföljare känner till den skrämmande livscykeln som titelmonstret (vars ”riktiga” namn är xenomorf) genomgår. Från ett läderaktigt ägg hoppar en slemmig liten varelse (som brukar kallas ”facehugger”) och fäster sig på ansiktet på en människa (eller, som visas i Alien 3, på något annat djur). Den för in ett xenomorfembryo i kroppen på människan, och detta embryo växer sedan inuti sin värdorganism till det till slut bryter sig ut på ett blodigt och skräckinjagande sätt (det är därför detta stadium i xenomorfens utveckling brukar kallas ”chestburster”). Sedan växer sig den ”nyfödda” relativt snabbt upp till vuxen storlek, till det faktiska Alien-monstret. Fortsätt läsa ”Xenomorfen eller ägget?”
Science fiction-film från 70-talet: Alien
Med tanke på att Alien kom ut två år efter Star Wars är den kanske egentligen inte en typisk gammaldags science fiction-film från 70-talet, men jag tycker ändå den har mer gemensamt med dessa än med den senare, mer actionbaserade science fiction som växte fram under 80-talet. Vad man dock bör minnas är att Alien varken är någon äventyrsfilm med strålpistoler eller någon djuplodande filosofisk undersökning av människans natur. I grund och botten är den först och främst en skräckfilm.
Intressant nog har många äldre science fiction-filmer från 70-talet dock även en viss tendens till skräck i sig. Men i framtidsdystopier som Soylent Green eller A Clockwork Orange är skräcken på en mer övergripande nivå, det handlar om att stimulera en rädsla för hur mardrömslik framtiden faktiskt kan bli om vi inte försöker göra något åt det. I Alien finns förvisso också denna dystopi till en viss del, med stora onda företag som inte låter något hindra dem från att lägga vantarna på vad de anser vara en användbar livsform, men det finns också det mer direkta hotet från ett slemmigt monster som dödar besättningen ombord på rymdskeppet Nostromo en efter en. Fortsätt läsa ”Science fiction-film från 70-talet: Alien”