Nördcasten tittar tillbaka på 1962 och tar oss igenom en tid som präglas av Kubakrisen, Rymdsonder, Färg-TV och Matematikmaskiner. Vi pratar om årets stora filmer, Beatles, Elvis och El Santo. Fredde och Ande spelar världens första datorspel och casten avslutar som vanligt med att svara på lyssnarfrågor.
För ett tag sedan lades en förhandstitt på en tecknad Star Wars-fanfilm upp på YouTube. Nu är filmen färdig. Om du gillar Star Wars är den cool, om du gillar science fiction-animé är den cool, om du gillar både Star Wars och science fiction-animé är den fullständigt fantastisk:
Det finns, utöver det övergripande mycket kompetenta hantverket, många små nördiga detaljer att gilla med filmen. Många bitar är baserade på det gamla klassiska Star Wars-datorspelet TIE Fighter (cockpitarna är en kombination av cockpits från filmerna och från spelet, och en och annan ljudeffekt är också från spelet), musiken gör anspelningar på den klassiska ”Imperial March” utan att använda den rakt av, och fans av klassisk robot-animé känner nog igen sättet på vilket massor med torpeder flyger fram med rök bakom sig som ett exempel på en ”Itano circus”. En definitiv höjdare bland Star Wars-fanfilmer med andra ord!
Publicerat av Fredde 
Missförstå inte titeln, den klassiska rymdskepps-simulatorn Wing Commander är ett väldigt bra spel. ”Fusk-3D”-grafiken är väl kanske inte helt övertygande nu för tiden, men när spelet kom ut var det något av det allra häftigaste man kunde ha på sin PC, ett spel som verkligen visade vad man kunde göra med den tidens värstingmaskiner, och mycket av det ser faktiskt fortfarande snyggt ut i all sin färgglada och välritade prakt. Spel där man flyger rymdskepp var knappast något nytt vid denna tid, men vad som gjorde Wing Commander speciellt var presentationen. Fortsätt läsa ”Tre problem med Wing Commander”
Gruvföretaget Post Terran Mining Corporation ligger risigt till. Alla deras gruvor i solsystemet har råkat ut för ett virus som gjort robotarna ombord galna och dessa hotar nu att invadera Jorden. För att lösa problemet hyr de en man endast känd som ”Material Defender 1032” och ger honom i uppdrag att ta sig ner i gruvorna och förstöra dem genom att spränga deras reaktorer. För att göra detta flyger han ett rymdskepp av modellen Pyro-GX (byggt i Israel av alla ställen), utrustat med diverse tuffa vapen för att kunna bekämpa fientliga robotar på vägen mot reaktorn. Fortsätt läsa ”Rymdskepp vi minns: Pyro-GX”
Ytterst få personer är häftiga nog att flyga runt i ett rymdskepp format som deras egna huvud. DC Comics superskurk Brainiac är en av dem. Samus Aran är en annan (och personligen tycker jag Samus är mycket häftigare än Brainiac, om det nu går att jämföra). Okej, Samus gunship är inte i form av ett kvinnohuvud med blond frisyr, med det är svårt att inte se vissa likheter mellan det och hennes hjälm. Fortsätt läsa ”Rymdskepp vi minns: Hunter-class gunship”
När man tänker på Transformers så är kanske inte ”en intressant handling” den först associationen man gör. Stora robotar som kan förvandla sig till diverse fordon och tekniska prylar slåss i ett tecknat barnprogram för att sälja leksaker. Men faktum är att jag har en viss fascination för handlingen som ligger bakom konflikten mellan de två fraktionerna, Autobots och Decepticons. Fortsätt läsa ”Rymdskepp vi minns: The Ark”
Många Star Wars-nördar är överens om att prequel-filmerna i stora drag var en enorm besvikelse. Speciellt den första, The Phantom Menace, anses av många som den absolut sämsta Star Wars-filmen. Men det finns faktiskt vissa delar av den som jag tycker var riktigt bra. Den episka ljussvärdsduellen mot slutet till tonerna av Duel of the Fates och podracing-sekvensen är de två mest uppenbara delarna. The Phantom Menace gav oss dock även ett av de stiligaste rymdskeppen någonsin: N-1 Starfighter, de gula stridsskeppen som hjältarna använder i slutet för att besegra Handelsfederationens armada. Fortsätt läsa ”Rymdskepp vi minns: N-1 Starfighter”
”Men vänta nu”, är det säkert många som säger, ”Gundam är väl inget rymdskepp, det är ju en stor robot?” Och visst, nog är Gundam en klassiker bland stora japanska robotar, men jag tycker att den även kan passa in under definitionen rymdskepp. Stora delar av de flesta Gundam-animés genom tiderna utspelar sig i rymden, och handlar om hur diverse robotar, styrda av piloter, flyger runt i viktlöshet och skjuter på varandra. Vilket gör att man lätt kan fråga sig varför de över huvud taget har ben om de bara ska flyga runt hela tiden. Faktum är ett flertal av robotarna i senare Gundam-animés kan transformera till mer traditionella, flygplansliknande rymdskepp (till exempel MSZ-006 Zeta Gundam, den som jag köpte som en leksak på sci fi-mässan). Fortsätt läsa ”Rymdskepp vi minns: RX-78-2 Gundam”
Det är säkert många nördar som skulle vilja leva Han Solos liv. Resa mellan planeter, transportera diverse suspekta varor, slåss mot rymdbusar och rymdpoliser, konversera med udda utomjordingar och modigt resa dit ingen människa rest… öh, vänta, fel franchise. Hur som helst, det första datorspelet som skulle kunna sägas vara en simulation av en typisk rymdhandlares (eller rymdsmugglares) vardag var Ian Bells och David Brabens Elite. Här fick man ett rymdskepp, en liten summa pengar, och möjligheten att utforska en himla massa planeter på jakt efter inkomstbringande handelsrutter och fientliga rymdskepp att skjuta ner, allt i jakten på att nå just rangen Elite. Och spelets motsvarighet till Han Solos Millennium Falcon var ett rymdskepp av modellen Cobra Mk III. Fortsätt läsa ”Rymdskepp vi minns: Cobra Mk III”
Star Wars är kanske den science fiction-historia som är mest känd för sina rymdskepp, stora som små. Här finns X-Wings och TIE-Fighters och Millenium Falcon och Dödsstjärnor och massvis med andra minnesvärda farkoster. Personligen tycker jag dock att det mest definitiva och minnesvärda rymdskeppet i Star Wars är en Star Destroyer som enligt diverse Expanded Universe-material går under namnet Devastator. Fortsätt läsa ”Rymdskepp vi minns: Devastator”
Markera som oläst 