Frågan om representation av olika kön, etniciteter, utseenden, sexualitet, etc., är ett ämne som diskuteras och debatteras mer och mer när det gäller elektroniska spel (för att inte tala om populärkultur i stort). Det finns givetvis många sätt att diskutera detta på, men en något grov förenkling kan sägas vara att många personer är trötta på att huvudpersonen i spel (speciellt ”filmiska” storbudgetspel), alltså den karaktär som man mer eller mindre ska iklä sig rollen som, allt som oftast är en vit, gärna brunhårig, man (ja, inklusive Mario!). Med tanke på att spel även spelas av andra människor än vita män är det inte svårt att tycka att det vore vettigt med ett mer mångsidigt urval av spelkaraktärer. Med det inte sagt att bara för att spel har en icke-vit, icke-manlig huvudperson så är allt frid och fröjd, det finns många sätt att diskutera exempelvis hur en sådan huvudperson framställs (speciellt om spelskaparna själva främst är vita män). Men jag tänker inte gräva ner mig så mycket i det, utan i detta blogginlägg fokusera på den ytliga aspekten: Spelarkaraktärernas utseenden och kön. Fortsätt läsa ”Star Wars-spelens kanon-karaktärer”
Dragon Quest X: Den omöjliga översättningen som blev möjlig
Trogna Markera Som Oläst-läsare kanske minns att jag för några år sedan gick igenom en del trubbel för att kunna spela vad som då var det senaste spelet i den anrika japanska Dragon Quest-serien, Dragon Quest IX. En annan sak som trogna läsare kanske vet är att jag är något av en komplettist, jag vill om möjligt spela alla spel i en spelserie i utgivningsordningen, utan att hoppa över något. Därför var det tämligen logiskt att jag ville spela Dragon Quest X när det kom ut, men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Detta spel (som ursprungligen gavs ut 2012) har i skrivande stund nämligen bara getts ut i hemlandet Japan (bortsett från en mindre utgivning i Kina), det finns ingen officiell översättning av spelet till engelska. Fortsätt läsa ”Dragon Quest X: Den omöjliga översättningen som blev möjlig”
Nördfavorit – Kazuko Shibuya
När det gäller den visuella delen av spelföretaget Squares famösa spelserie Final Fantasy läggs ofta stort fokus på illustratören Yoshitaka Amano, vilket inte är helt oförtjänt. Amanos distinkta stil gav de tidiga Final Fantasy-spelen (specifikt de sex första i serien till NES och SNES) något som särskilde dem från många andra samtida japanska RPG, inklusive huvudkonkurrenten Dragon Quest. Detta var speciellt tydligt när det gällde de många monstren man stöter på i spelen, som alla var pixelversioner av Amanos illustrationer, mycket annorlunda från den typiska animé-stilen som förekom i de flesta japanska spel. Men Amano är ingen pixelkonstnär, hans bidrag till spelen är i form av handgjorda illustrationer, som ”översätts” till pixlar, eller används som koncept när andra kreativa personer skapar de faktiska figurerna som syns på skärmen. Personer som Kazuko Shibuya, en kvinna som jobbat för Square ännu längre än Amano, och vars bidrag till företagets spel är minst lika viktiga.
Nördfavorit: Sheng Long
Nu är det den första april igen, och då tycker jag det kan vara passande att dra sig till minnes ett av de mest inflytelserika aprilskämten genom tiderna. Jag syftar givetvis på den sägenomspunne hemlige karaktären i Street Fighter-spelen, Sheng Long, en karaktär som har varit inspirationskällan till ett flertal andra mer eller mindre välkända karaktärer i den spelserien. Trogna Markera som Oläst-läsare kanske kommer ihåg att jag omnämnt Sheng Long i ett tidigt avsnitt av Nördcasten, men jag tycker det kan vara på plats med en mer utförlig beskrivning av historiken kring denne mäktige slagskämpe. Fortsätt läsa ”Nördfavorit: Sheng Long”
Mega Mans märkligaste musik
TV-spelserien Mega Man är en riktig långkörare, och har fått ett flertal populära spinoff-serier såsom Mega Man X och Mega Man Battle Network. Den ursprungliga ”huvudserien”, som bara heter ”Mega Man” har nu så många som 11 spel, även om många spelnördar anser att serien var som bäst i början, när spelen kom ut till NES (faktum är att Mega Man 9 och 10, som kom ut på 2000-talet, avsiktligt hade samma sorts grafik och ljud som de gamla 80-talsspelen för att ge en ordentligt nostalgisk stämning). Spelen handlar om roboten Mega Man (i Japan kallad Rockman) som byggts av vetenskapsmannen Dr. Light för att sätta stopp för den ondskefulle vetenskapsmannen Dr. Wily, som byggt en massa fientliga robotar. Varje spel går ut på att ta sig igenom ett antal plattformsnivåer som slutar med en bosstrid mot en av Wilys robotar, som alla har någon gimmick och ett namn som slutar på ”Man”. Så i till exempel det första spelet måste man besegra Fire Man, Ice Man, Guts Man, Bomb Man, Cut Man och Elec Man. Efter att ha besegrat en av dessa ”robot masters” får Mega Man deras specialförmåga, som han kan använda mot de andra bossarna. Fortsätt läsa ”Mega Mans märkligaste musik”
DC-casten #12 – Harley Quinn
Äntligen är juluppehållet slut och DC-casten är tillbaka med ett specialavsnitt om Harley Quinn, som vi kallar för DC-casten Secret Files & Origins #1.
Republic Commando: Klonkrigens mörka sida
De tre Star Wars-prequelfilmerna hade alla åtminstone ett, och ibland flera elektroniska spel baserade på sig som kom ut i anslutning till filmernas premiärer (faktum är att bland all annan kritik som dessa filmer fått finns åsikter om att delar av filmerna verkar vara gjorda enbart för att fungera som spelsekvenser). Vissa av spelen var direkta adaptioner av filmernas handling, men det fanns också ett antal spel som istället har sina egna handlingar, och som knyter an till någon karaktär eller koncept från filmerna. Ett av dessa spel kom ut några år efter filmen Attack of the Clones, och samma år som uppföljaren Revenge of the Sith, och överlappar till en viss del med handlingen i dessa två filmer, även om majoriteten av spelet utspelar sig mellan filmerna, i de famösa klonkrigen. Spelet heter Star Wars: Republic Commando, och vad som är särskilt intressant med det är att det fick ett antal spinoffprodukter, till den grad att det kan se som ett litet mini-franchise inne i det övergripande Star Wars-franchiset. Men låt oss börja med det ursprungliga spelet. Fortsätt läsa ”Republic Commando: Klonkrigens mörka sida”
Seriös dejting för seriösa rymdpiloter
Markera som Oläst är idag stolta att utannonsera vår nya samarbetspartner, en sida som vi tycker är av mycket stor kvalitet och säkerligen kan tilltala de flesta av våra läsare. Ni är säkert många som sett den oerhörda uppsjö av dejting-sidor och appar som finns att använda sig av i jakten på kärleken (eller för mer kötsliga ändamål). Många av dessa är dock av låg kvalitet, och dess klientel tilltalar säkerligen inte våra sofistikerade läsare, som inte nöjer sig med kreti och pleti när det gäller potentiella partners. Därför vill vi gärna premiera en dejting-sida som sticker ut från mängden med sin kvalitet och sitt fokus på personer som vill ha det absolut bästa i livet: Elite-Singlar. Fortsätt läsa ”Seriös dejting för seriösa rymdpiloter”
Pokécast #8 – Sword & Shield
I den senaste Pokécasten pratar vi om de nya spelen, Sword & Shield. Häng med!
Medverkande: Ande, Fredde & Jönsson
Sci-Fimässan i Helsingborg 2019: Glada överraskningar och besvikelser
Förra årets Helsingborg-upplaga av The Scandinavian Sci-fi, Game & Film Convention var i ärlighetens namn något av en besvikelse för min del (till den grad att jag aldrig skrev något blogginlägg om den), så jag hade inte några höga förväntningar när det i år återigen (för tionde året i rad, faktiskt) var dags för mässan att inta Sundspärlan. På mässans hemsida hade det dock bland annat utlovats en spelhörna där man kunde spela diverse brädspel och figurspel, vilket intresserade mig mycket, så jag och Jönsson begav oss ändå dit. Det var skönt nog inte någon lång kö in på mässan, men det var ändå gott om folk inne i lokalen, så att det till och från kunde bli en smula trångt att gå runt bland mässborden, men aldrig så att det blev olidligt. Fortsätt läsa ”Sci-Fimässan i Helsingborg 2019: Glada överraskningar och besvikelser”
Markera som oläst 